Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rikskansleren axel oxenstiernas skrifter och brefvexling 17
härvid ej sträcka sina ansprik på fullständighet för låugt; det
är bättre om brefserierna lida af en och annan lucka, hvilken kan
fyllas genom supplementband, än om derns utgifvande för
fullständighetens skull länge uppskjutes. Men vi göra oss troligen onödigt
bekymmer. Hvad som härnäst är att väutn, är Hugo Grotii bref till
kansleren.
Gustaf Adolf och Hugo Grotius! Det är tidens störstn namn
bland regenter och dess störstn bland vetenskapsmän, som först möta
oss bland kauslerens korrespondenter. Redan dessu namn gifva en
föreställning om det stora allmän-europeiska intresse, som Axel
Oxenstiernas skrifter och brefvexling ega; det är en publikation, som när
den blir färdig bör värdigt kunna ställas vid sidan af sådana
ryktbara verk, som .Richelieus och Mazarins, om också icke Fredrik den
stores och Napoleons, korrespondenser. Detta gäller åtminstone den
del af samlingen, som oinfattar tiden efter 1626, då Sverige började
indragas i det 30-åriga kriget och dess politik blef ej endast svensk
eller nordisk, utan europeisk. Jag vet icke, om utgifvarne fäst
tillräckligt afseende därvid, att arbetet är en ej blott svensk, utan
europeisk publikation, att det bör så vidt möjligt göras tillgäugligt äfven
for den utländska forskningen, icke blott dess tyska och latinska
al-delningar, utan äfven de svenska, som i hvarje fall äro den större
och vigtigare delen. Detta kan ej ske på annat sätt än så, att i
skrifterna innehållsförteckningen, i brefvexlingen de framför hvarje
bref stälda innehållsrubrikerna meddelas äfven på ett främmande språk.
I sådant fall har den utländske forskaren så mycken ledning, att han
vet, hvilka skrifter och bref innehålla det for honom vigtigaste, dem
han då kan låta öfversatta. Dessförutan är det att befara, att de
svenska skrifvelsernn icke varda till större gagn för forskningen
utanför Norden. I Tyskland finnas väl alltid några historici, som lärt
sig svenska, men det blir dock naturligtvis ett fåtal.
Det är endast förra skedet af Axel Oxenstiernas bana, som
framstår i klar dager genom hvad som hittills utgifvit. För tiden efter
1632, då konungens bref upphöra, blir vår kännedom oin Oxenstiernas
verksamhet, så vidt den grundar sig på denna publikation, endast
fragmentarisk. Äfven för tiden före 1632 är det åtskilligt, som fattas
i en fullständig kunskap, så länge vi hafva konungens bref till
kansleren allena, men ej dennes svar. De anteckningar och utkast af
kansleren, som meddelas i första delen, kunna väl stundom tjena till
komplettering, men det är undantagsvis; så är förhållandet med de
båda längsta af Oxenstiernas egenhändiga anteckningar, de öfver
fredsunderhandlingen med Danmark i Knäröd 1613 och öfver
underhandlingarna med Polen och Brandenburg okt. 1627—mars 1628. Och
dock, hvilken rik måugfald af upplysningar innehålla icke redan dessa
båda band! De sträcka sig for Gustaf Adolfs tid till alla delar af
riksstyrelsen; i allt, från det största till det minsta, tog Oxenstierna
del, dels såsom rådande, dels såsom handlande på eget ansvar. Först
nu ser man tydligt, hvilken andel Axel Oxenstierna eger i Gustaf
Adolfs storhet, i hur hög grad han var dennes högra hand, och för
llut. Tidskrift 1889. Gmnskn. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
