Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfversigter och Granskningar.
Bidrag till kännedomen om Sveriges tillstånd på. Karl
XII:a tid af G. E. Axelson. Akademisk afhandling. 380 sid.
Visby 1888.
Sällan, om ens någonsin, har inom vår historiska
disputations-litteratur framträdt en afhandling af så aktningsbjudande dimensioner
som den föreliggande. Med hänsyn till det stora antal friexemplar,
som af ett akademiskt specimen måste lemnas åt universitetet, skulle
det väl blifvit förf. drygt, om ej omöjligt, att för sådant ändamål
prestera en dylik volym, för så vidt ej Kongl. Maj:t och Kongl.
Vitterh. Hist. o. Antiqvitetsakademien genom anslag understödt hans
forskningsifver och sålunda främjat offentliggörandet af det värdefulla
material till kännedom af vår inre historia på Karl XII:s tid, som
förf. haft till sitt förfogande.
Detta material har, såsom källförteckningen och de särdeles
talrika citaten i arbetet gifva vid handen, väsentligen hemtats ur ett
betydande antal hittills alls icke eller endast ofullständigt begagnade
otryckta källor, som återfinnas i riksarkivet, kammararkivet,
kammarkollegii, statskontorets, flere domkapitels och länsstyrelsers arkiv samt
A Upsala universitets bibliotek. Förf. har alltså — för att ej tala
om den lärdomsapparat af hithörande tryckta arbeten och sammelverk
han anlitat — sett sig ganska vidsträckt omkring för att ur våra
arkiv samla källor till sina »Bidrag». Han har helt naturligt sökt
och funnit de bästa uppgifterna om landets inre tillstånd på
ifrågavarande tid i Rådets och öfriga förvaltande myndigheters skrifvelser
till Kongl. Maj:t. Dessutom hafva vigtiga upplysningar hemtat! ur
åtskilliga offentliga räkenskaper äfvensom ur rådsprotokollen,
riksregi-straturet och de redan i tryck bearbetade förhandlingarna vid
utskottsmötet 1710 och riksdagarna 1713—14 och 1719.
Bland mängden af källor har emellertid den mest anlitade varit
guvernörernas och landshöfdingarnas skrifvelser till Kongl. Maj:t och
Rådet under åren 1696—1719. I dessa skrifvelser återfinnes en
färgrik och mångsidig skildring af tillståndet i de olika orterna, och
sagesmännens ställning har varit sådan, att deras uttalanden, hvad
angår landets inre utveckling och krigets återverkan därpå, i allmänhet
ej torde kunna frånkännas vitsordet att vara de pålitligaste man for
ändamålet har att tillgå. Med fullt fog har alltså förf. — såsom
han i inleduingen angifver — till större delen bygt sin framställning
på detta material, hvilket i synnerhet från tiden efter 1709 föreligger
ganska fullständigt; här och hvar, särdeles för den äldre tiden,
finnas likväl luckor. Vi tro därför, att förf. hade gjort klokt, om
HuI. Tidtkriß 189». Grtinsl-n. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
