Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
axelson, sveriges tillstånd på kari, xii:8 tid
45
öfver hela riket; bristen på drängar och vuxna arbetare öfverklagas i
nästan alla orter, och endast bland ståndspersoner och besutna bönder
hade stammen af medelålders män blifvit något så när skonad.
Däremot lemnar förf. (sid. 344—308) en ganska detaljerad redogörelse
för de lidanden, som genom blodsugaude rekryteringar och värfningar
under hela detta tidsskede tillfogades de olika orterna.
Frånvaron af en officiel statistik gör det naturligen omöjligt att
för ifrågavarande tid kunna lemna några exakta uppgifter angående
storleken af rikets folkmängd; hvarje försök att åstadkomma ett
resultat i den vägen måste mer eller mindre blifva behäftadt med
ofullkomligheter. Förf. har likväl modigt gripit sig an med försöket
och därvid hufvudsakligen grundat sina beräkningar på det
antagandet, att proportionen mellan hela befolkningen och den del däraf,
som uppförts till mantalspcnningars erläggande, skulle varit
väsentligen densamma åren 1697 och 1718 som vid tidpunkten för våra
första folkräkningar på 1750-talet. Genom tillämpande af denna
metod — dock med åtskilliga modifikationer, i fråga om hvilka det
varit önskligt, att förf. närmare angifvit grunderna till sitt
förfaringssätt — kommer han till det resultat, att rikets folkmängd skulle i
rundt tal hafva utgjort:
1697: 1,376,000 personer,
1718: 1,247,000
Om än en fortsatt forskning kan komma att i någon mån jemka
dessa siffror, torde dock kunna påstås, att de komma sanningen
närmare än hittills framkomna, tämligen lösa antydningar i detta
afseende. Enligt Stockholms borgerskaps egen, från annat håll
bekräftade uppgift skulle hufvudstadens folkmängd år 1718 uppgått till
omkring 50,000 personer.
Mycket kunde väl i afseende på olika delar af det vidsträckta
ämnet vara att tillägga både angående hvad förf. sagt och hvad han
icke sagt. Men det anförda får vara nog; anmälningen kunde eljes
lätt urarta till ett referat.
Vi ha emellertid sett, huru förf. på skilda områden framdragit
nya fakta och än iner genom ett omsorgsfullt detaljstudium bidragit
att ytterligare bekräfta de gamla. Den skildring: han lemnat af Sveriges
inre tillstånd på Karl XII:s tid är i hög grad dyster, det är sant;
men den måste så vara och den gör med sina många smådrag intrycket
af att vara verklighetstrogen, hvilket är dess bästa beröm. Förf. gifver
oss i sin afhandling, så att säga. de bestyrkande noterna till den
text, som innehålles i Rådets skrifvelser till konungen. Hans arbete
utgör i sina konseqvenser en svår, men starkt grundad anklagelse mot
Karl XIl:s regeringssystem, som under ändlösa krig sög folkets mar};
in på benen; det utgör på samma gång ett mångsidigt och just genom
sin detaljrikedom öfvertygande försvar för Rådets åtgärder här hemma.
Hilt. Tidskrift 139!>. Grtimkn. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
