Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
ökversigter och granskningar
Man fdrniraraer tydligt nog, med hvilka oerhörda svårigheter dessa åt
sig sjelfva lemnade, med alltför liten makt utrustade, men för hvarje
steg af den enväldige konungens misshag hotade rådsherrar hade att
kämpa. Man ser, att det ingalunda var slapphet, flathet eller något
ännu sämre — såsom från vissa håll sagts — som förestafvat de
mörka målningar af landets ställning, hvarmed Rådet tidt och ofta
uppvaktade den fjärran dröjande konungen. Det var helt enkelt sin
fosterländska och embetsenliga pligt Rådet fullgjorde, då det osminkadt
återgaf landets tillstånd sådant det var och enständigt yrkade på
konungens hemkost och på fred.
Ernst Carlson.
Om konunga- och tronföljareval ur svensk historisk och
statsrättslig synpunkt. Akademisk afhandling af K. V. Key-Åberg.
129 sid. Upsala 1888.
Om det svenska konungavalet i äldre tider föreligga tvänne nyare
monografier, nämligen Schlyters föreläsningar öfver konungaval,
eriksgata m. m. (i Jurid. afh. I, 18,36) och Runboins uppsats om det
svenska konungavalet (i Nord. Universitets tidskr. 1866); den förra
behandlar lagens stadganden, den senare de historiska fallen under
Medeltiden. Nyare tider och nuvarande statsrätt angående hithörande
frågor behandlas af Svedelius (i Frey 1843) och Berger (1877) i
deras afhaudlingar om arfsrätten till Sveriges krona. En
sammanhängande framställning af ämnet i hela dess utsträckning, från äldsta
tid till våra dagar, har hittills saknats. Hr K-Å. har i sin
gradual-disputation velat gifva en sådan. Han har sålunda inom en ram
sammanfört äldre och nyare statsrätt angående såväl valet som
arfsrätten till kronan samt utförligt och noggrannt framställt, hvad kändt
är om proceduren vid de konungaval, som vår historia omtalar. Det
ligger i sakens natur, att ett sådant arbete kommer att sakna ett inre
organiskt sammanhang, och förf:s metod att utfylla denna brist genom
att taga en hastig öfversigt af händelsernas gång emellan
tronledig-heterna synes anmälaren icke fullt lämplig; bättre hade varit att,
såsom Rnndbom, begränsa undersökningen till dess verkliga kärna. I
sammanhang härmed förefaller det, som vore nrfföreniugnrna allt för
vidlyftigt behandlade; däremot saknar anm. en ingående redogörelse
för konungens ed, försäkran och kröning samt dessa instituts rättsliga
betydelse, en undersökning, som synes närmare höra tillsamman med
det valda ämnet. Men oafsedt dessa inskränkningar, som
hufvudsakligen följa af ämnets beskaffenhet, synes oss förf. hafva löst sin
uppgift på ett tillfredsställande sätt; han hur icke skytt tid och möda att
göra framställningen fullständig, med stöd af forskningens nyaste
resultat, och hans arbete bör därför blifva af nytta för det historiska
studiet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
