Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
öfversigten och granskningar
gatan; men denna tillfällighet förklarar ej blott inkallelsen af
folkombud från hela riket — hvilket ur denna synpunkt var tämligen
oväsentligt —, utan äfven närvaron af samtlige de lagmän, hvilkas
dom under eriksgatan UplL. omtalar — hvilket var den vigtiga
nyheten. Förf. synes äfven motsäga sig sjelf, då han s. 25 kallar Mora
ting före 1319 en upländsk primärforsamling och s. 19 säger, att
Upll,. ej känner något råd vid valet. För att fasthålla siu
uppfattning måste förf. tolka de bekanta orden »allt svearikes råd» i SdmL.
så, att de egentligen icke åsyfta lagmännen, utan närmast deras
följesmän vid det gemensamma valet (s. 19): eu förklaring, som förefaller
starkt konstruerad vid sidan af den enkla tolkningen, att ordet råd
här afser ett representativt samråd i allmänhet, hvarvid då tanken
faller närmast på lagmännen (jämför 1) Bergfalks recension i Skandia
IV, 435 f.; 2) Schlyters Jur. afh. I, s. 5—9; 3) Alin, Bidrag till rådets
historia, s. 57). Ur förf:s synpunkt skulle i sjelfva verket skillnaden
emellan UplL. och SdmL. försvinna. — På s. 23 (not 1) säger förf.,
att SdmL:8 köpenhainnBcodex (SdmL. II) i hufvudsak öfverensstämmer
med MULL. Det finnes dock en väsendtlig skillnad därutinnan, att
SdmL. II låter endast Uplands lagman och allmoge svära
hyllningseden vid valtillfället, medan MELL vid samma tillfälle omtalar alla
lagmännens och all allmogens ed. Schlyters åsigt, att denna skillnad
beror på vårdslöshet i SdmL:s redaktion, är bygd på mycket svaga
grunder (anf. st. ss. 25—26); saken blir helt naturlig, om inan märker,
att rid Mora valting voro enl. SdmL. II närvarande hela Uplands
allmoge, men från de andra landen blott elektorer, och dessas
prero-gatif innefattar ännu ej makten att gifva lagsagans hyllning, blott att
lemna dess röst. — Angående SdmL. 11:8 ålder delar förf. (s. 21 n.
2) Ii. Tengbergs tro, att dess konungsbalk är afskrifven ur, sålunda
yngre än MELL, medan Schlyter anser den som ett förarbete till
landslagen. Schlyters mening förefaller anm. bättre grundad, tv
Tengberg har sjelf påvisat, att MELL redan 1353 tillämpats i
Södermanland, och det är icke sannolikt, att södermänuen underkastat sin
lagbok en oinrevision just under något af de få år, som kunna ligga
mellau MELL:s antagande och 1353. Stadgan om konungavalet i
SdmL. Il (se ofvan) visar också en naturlig öfvergångsform mellan de
äldre landskapslagarue och MELL; och saken vinner bekräftelse
genom Schlyters skarpsinniga förklaring af ordet »förrnämda» i MELL,
Kon:B. IV — hvilket ord på s. 23 f. gör förf. så mycket hufvudbry
— såsom afskrifvet i sitt sammanhang från SdmL. II, där det har
mening (se Præf. till MELL, p. lxxviii, u. 11). — Riktigt
anmärker förf. (s. 33 f.), att Margaretha var i Sverige riksförestånderska
och bar drottningnamn blott såsom enka efter konung Håkan; det
borde kanske hafva tillagts, att hon efter 1396 var konungs
förmyndare och efter 1401 hans medregent. — Vid skildringen af Karl
Knutssons val hade det varit af intresse, om förf. sökt förklara det
egendomliga valsättet genom nämnden: Hammarstrand ansåg
valkollegiet bildadt genom en kompromiss mellan de båda partierna, men
från denna ståndpunkt blir det svårt att förklara, att majoriteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
