Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
daniei.80n, die nokdische fraoe
59
hade stått i vägen, skulle förf. hafva kunna taga till sin utgångspunkt
antingen Bestusjevs politiska system, sådant detta utbildade sig i
striden emot hans inre och yttre motståndare, eller också den svenska
partistriden, för så vidt som denna stod i vexelverkan med makternas
diplomatiska kombinationer. I båda fallen hade det varit på sin
plats, med afseende på de begagnade källornas natur och omfattning,
att begränsa framställningen till de trenne makters förhållanden, hvilka
förf., såsom ofvan antydt, varit i tillfälle att noggrannare studera. Nu
har förf. visserligen berört alla dessa ämnen och gjort ansatser till
flere olika slags grupperingar, men utan att fasthålla någon bestämd
anordning, och han har dessutom inblandat åtskilliga strödda notiser
om den allmänna europeiska politiken, om Sveriges och Rysslands
inbördes förvecklingar fore 1746, om stämplingar och högförräderimål
i Finland, alltsammans ej utan intresse och varde, men alltför litet
sins emellan sammanhängande för att gifva en åskådlig och trogen
bild af utvecklingen i det hela.
Oaktadt dessa brister erbjuder dock prof. Danielsons arbete en
stor rikedom af hittills okända detaljer, som äro af väsentlig betydelse
både for den europeiska diplomatiens och för det svenska partiväsendets
historia. De vigtigaste bidragen härstamma från Moskvaarkivet, och
Ryssland spelar därför af naturliga skäl hufvudro]len i hans
framställning. Det vill till och med synas, som om förf. tillmäter den ryska
politiken, oaktadt han stundom påpekar dess svängningar, en större
sjelfständighet och en vida mer genomgripande betydelse, än en
noggrannare uppskattning af de olika maktfaktorerna torde kunna
erkänna.
Den motsats, sora ännu beherskade det europeiska statssystemet
vid denna tid, var den traditionella emellan de bourbonska och
habsburgska husen, ehuru båda voro försvagade genom långvariga krig
och rikenas bristfälliga inre organisation. Men i anslutning till denna
motsats arbetade andra kraftigare makter sig upp till större inflytande,
gynnade af omständigheter, som berodde på en förskjutning af det
forna jämvigtsläget. England uppträdde såsom Österrikes
bundsförvandt i de kontinentala förvecklingarna, men dess förnämsta politiska
intresse var förknippadt med dess kommersiella och koloniala
sträfvanden, som egentligen bestämde dess rivalitet ined Frankrike och
dess ifver att sysselsätta denna makts militäriska krafter i Europa.
Den preussiska monarkien hade nyligen begynt tillkämpa sig en mera
tryggad europeisk ställning i motsats till Österrike, bland hvars fiender
Fredrik II alltså var hänvisad att söka sina bundsförvandter.
Ryssland var visserligen i följd af sin hastigt vunna makttillväxt en
välkommen allierad för båda lägren, soin på allt sätt täflade om att
vinna dess biträde genom ständiga intriger vid det af
palatsrevolutioner hemsökta hofvet. Men om någon konseqvent rysk politik,
förestafvad af verkliga eller förmenta nationalintressen, kunde ännu
knappast vara tal. De statsmän, åt hvilka utrikesärendena voro
anförtrodda vare sig i det kejserliga kabinettet eller i beskickningarna
vid främmande hof, representera icke politiska partiriktningar, be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
