- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Nionde årgången. 1889 /
76

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

76

öfversigten och granskningar

ville uppgifva Kielfredens ståndpunkt — något sådant medgifvande
kunde naturligtvis icke ske på en tid, då man med stöd af
Kielfreden ville tvinga de ovilliga norrmännen till förening med Sverige —;
men faktiskt uppgaf man Sveriges öfverherradöme redan genom
konventionen i Moss. Vore denna konvention formligen af konungen
ratificerad, så hade man äfven i bindande form inför Europa erkänt
detta faktum. Då Karl XIII i stället bekräftade Karl Johans
försäkran af d. 10 aug. (sid. 47 o. f.), var detta utan tvifvel afsigtligt,
och man hade ännu en möjlighet att tala om Sveriges rätt enligt
freden i Kiel, men endast försåvidt man ville förneka konventionen.
Då man godkände stortingets beslut d. 20 okt. att på vissa
vilkor ingå en förening med Sverige och att, först sedan grundlagen
blifvit omarbetad, välja eller erkänna Karl XIII, tog man ytterligare
ett steg i samma riktning. Förf. kallar det som sedan återstod,
»konungens högtidliga erkännande», en ren formalitet (sid. 91 o. f.),
men äfven om så vore, blefve en dylik formalitet af den största
betydelse for den unionella rätten, och förf. vet bättre än de fleste, att
denna s. k. rena formalitet hade en ganska stor reell innebörd, då
både Norges grundlag och föreningen den förutan varit mycket
annorlunda beskaffade, än de nu äro. Slutligen tog man steget fullt ut
genom riksakten i ordalag, som i tydlighet lemna intet öfrigt att önska.

Förf. citerar (sid.33) till stöd för sin åsigt »det af riksens ständers
konstitutionsutskott under förhandlingarna om unionsfrågan vid 1815
års riksdag åberopade diktamen till utskottets protokoll af
riddarhussekreteraren A. G. Silfverstolpe, där det yttras, att konungariket Norge
var genom freden i Kiel Sverige formligen underkastadt, hvadan norska
folket ingen rätt egde att undandraga sig Sveriges besittning».
Författaren citerar ej fortsättningen af nämnda diktamen, som lyder:
»Konventionen i Moss förbytte det norska folket fr&n underkastadt till
underhandlande. Från denna stund upphörde Sveriges egentliga
besittningsrätt till Norska riket, och ett frivillighetsförhållande nationerna
emellan uppkom». Politiska fördrag kunna i själfva verket enligt sakens
natur endast slutas mellan suveräna stater. Då nu prof. Alin låter
Sverige sluta icke mindre än två, om ej tre, fördrag ined Norge efter
freden i Kiel, har han således själf uppgifvit Kielfreden och Sveriges
därpå grundade besittningsrätt — ; men hvad menas då därmed, att
den gängse uppfattningen af Kielfreden leder till en »grundfalsk
föreställning om denna unions rättsliga beskaffenhet?» Och äfven detta
oafsedt måste ju fördrag tolkas efter den afsigt, som bägge parter
därmed haft. Riksakten är onekligen ett fördrag mellan Sverige och
Norge. Då det är bevisligt, att norrmännen icke velat genom detta
fördrag eller något annat erkänna Kielfredens öfverlåtelse af Norge
till Sverige, så kunde denna fred icke blifva för Norge bindande,
äfven om Sverige aldrig uppgifvit densamma.

Frågan, om Norge genom Kielfredeu afträddes till Sveriges rike
eller till konungen personligen, har således f. n. blott ett historiskt
intresse och kan, åtminstone sålänge som gällande unionsfbrdrag eger
bestånd, icke häller få någon betydelse för den unionella rätten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1889/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free