Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sveriges ridderskap» och adels riksdagsprotokoll ioi
göra för detaljerna i denna diskussion tillåter ej utrymmet, utan få
vi hänvisa de intresserade till själfva protokollen (del XI ss. 65
o. IT.).
Såsom bekant, hörde til) Hattarnes program ej blott att
åter-förekaffa Sverige dess politiska stormuktsställniug, utau också att göra
det till en stormakt inom handeln och industrien. Få gruud häraf
kan man vänta sig, att finna ständerna vid denna riksdag lifligt
sysselsätta sig med hithörande frågor, och att detta var händelsen,
framgår äfven af de ifrågavarande protokollen. Att närmare inlåta oss
på dessa öfverläggningar skulle dock föra o63 för långt; vi nöja oss
därför med att påpeka den intressanta episod, som utgöres af
Ädler-stedts angrepp på Alingsåsverket och förhandlingarna om bestraffandet
af hans visade »ringa åhåga och ömhet för manufakturerna» (del Xf ss.
404 o. ff.). — De delar af adelns protokoll från denna riksdag, som
redogöra för de så att säga neutrala frågornas behandling, äro visserligen
ej af betydelse för den politiska historien, meu innehålla liksom
motsvarande partier af protokollen från de föregående riksdagarna under
frihetstiden många drag, som äro karakteristiska för tiden, samt lemna
bidrag till person- oeh kulturhistorien. Så hemstälde Boije (del IX
s. 274), »huruvida advokater, som äro så skadliga djur, vid riksdagar
kunna tillåtas», och när detta väckte gensagor, begärde han till
protokollet, att han ansåg dem skadliga (ej blott vid riksdagarna utan
ock) för riket i allmänhet. 1 samma del s. 288 anträffas ett förslag
af H. Wrede om, att helgdagarnas antal skulle inskränkas, men i
stället förordningarna om söndagens helgd skärpas, så att då bl. a.
»inga gästabud eller besök hus emellan skulle få hållas.» Förslaget
fans af många »vackert och nyttigt,» men för den händelse det blefve
lag, påyrkades till ersättning fridagar för ämbetsverken, emedan »folk,
som arbeta med hufvudet, måste hafva relache om de skola uthärda.»
Däremot ansåg man, att det »stora missbruk som af gesäller ined fri
måndag föröfvas,» borde stäfjas. Under öfverläggningarna om, i hvilka
fall vad skulle tillåtas öfver justitierevisionens domar, anförde
Lillie-stjerna såsom exempel på domvilla, att det tilldragit sig »vid en
domstol här i landet,» att nämnden med öfverröstande af domuren, som
ville förblifva vid Sveriges lag, döint en person enligt Guds lag »till
helvetes eld», emedan han användt skällsordet »racka» (del IX s. 295).
Vid denna riksdag var det, som förslag först väcktes (af J. F. v.
Kaulbars om inrättandet af tvänne riddarordnar, af hvilka den större
skulle kallas Nordstjärnan. Däremot anförde dock Hammel, att
»Sverige Gudi lof nu i 300 år florerat, som iugen riddareorden varit, och
hoppades alltså, att likaledes hädanefter utan någon riddareorden skall
kunna berga sig» samt (af Coijet), att »den bästa ordern (1), som
svenska män kunde pryda och som de alltid burit», vore »ett godt
saravetes vittnesbörd» (del IX s. 381). Såsom bekant fick tanken också
denna gång förfalla. Samma öde rönte också ett af en viss
Ehren-stolpe — hvars far blifvit adlad — väckt förslag, att adeln skulle
skilja sig från de öfriga stånden »genom något visst tecken på
kläderna, i knapphålen eller eljest på bröstet» (del X b. 421). Att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
