- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Nionde årgången. 1889 /
106

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IOÖ ÖFVERSIQTER OCH GRANSKNINGAR

Att önska halle dock varit, att förf. nedlagt något mera möda pl
korrekturet; tv här och hvar förekomma, särskildt i ufseende på
årtalen, rätt vanställande tryckfel.

Det är ingen ljus bild förf. ger oss, då han skildrar tillståndet
i Sveriges bördigaste och folkrikaste provins uuder några af det stora
nordiska krigets mellersta år. Bördan af kriget tryckte i Skåne till
följd af detta landskaps geografiska läge tyngre än annorstädes. Här
samlades arméu 1700, innan den fördes ur landet; häröfver gingo en
stor del af de under följande år från Sverige utförda rekryterna; här
drabbade ock det danska fredsbrottet 1709 med en förhärjande
fiendtlig öfversvämning. Stenbock beräkuade i ett till Rådet inlemnadt
betänkande, att kriget till och med nämda år kostat Skåue 15,000 man.
De i oeh för sig dryga krigsgärderna och leveranserna till armén
hade genom fogdars och regementsskrifvares under hans föregångares
tid inrotade godtyckliga och egennyttiga förfarande blifvit än mer
odrägliga för allmogen att utgöra. Svenska trupper, som från år 1709 till
betydligt antal i Skåne iuqvarterades, foro fram nästlin värre än
fienden, och Stenbock bemödade sig genom flere förordningar förgäfves
att stäfja soldateskens tygellösheter.

Odeshemmanens antal hade i Skåne redan 1709 stigit till tusen
eller omkr. 1 7 af landskapets hela hemmantal, och efter det danska
inbrottets afvisande fingo de sköflade åkrarne ett par år till stor del
ligga osådda. Medan Skåne, i motsats till det öfriga Sverige, uuder
föregående år njutit af ganska goda skördar och då ej blott haft
spanmål till eget behof utan ock varit »arméns visthus och brödkorg»,
blefvo åren 1710 oeh 1711 med afseende å årsväxten för provinsen
svåra pröfvoår; skaror af uthungrade bolider sågos vid vägarna och i
städerna gå omkring och tigga bröd åt sig och sina inqvarteringar.
Härtill kommo under nyssnämda år pestens förödelser. Och utom
allt detta var folket motvilligt att bära de tungn pålagorna och
visade sig vid mer än ett tillfälle vacklande i sin trohet mot svenska
kronan. Stenbock vågade därföre i allmänhet ej ställa skåningarne
mot fienden på öppna fältet; han skickade de skånska rekryterna
mestadels till fästningarna eller instack dem till mindre antal i de
gamla svenska regementens led. Endast ett skånskt regemente,
nämligen tiyllenBtjernas tre- och feiumänningnr, kom att deltaga i slaget
vid Helsingborg.

Många och olikartade voro alltså de svårigheter Stenbock hade
att kämpa med under sin korta guvernementstid i Skåne. Det har
ej ingått i förf:s plan att skildra dennes militära stordåd, då han med
en illa utrustad och till större delen af nyuppsatta regementen bestående
här — alltså dock ej, såsom ofta sagts, med ett i hast
samman-rafsadt folkuppbåd —- rensade Skånes jord från fiender och för alltid
bevarade detta landskap åt Sverige. Men, i sanning, Stenbocks
administrativa verksamhet i Skåne ger stoff nog för ett äreminne! Ej
så, som skulle förf. på något sätt ha slagit an på panegyrikens
stränga-spel; men de enkla fakta han anför visa bättre än något annat,
hvilken ovärdelig fördel det var för Skåne att i dessa år stå under led-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1889/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free