- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tionde årgången, 1890 med register 1881-1890 /
4

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

Q. DJüBKLOü

vingarne af Nils Nilssons gren ifrågasatt lagligheten af Per
Karlssons giftermål och på denna grund bestridt sonens äkta börd
och arfsrätt. Under arfstvisten måste därföre ej blott företes
intyg af ärkebiskop Hemming i Upsala att han gjort bröllop åt
Per Karlsson, hvars hustru var ärkebiskopens systerdotter, utan
dennes sonson Jöns Karlsson måste därjämte i sin ordning
enligt lagbokens föreskrift göra sin »fædhernesedh at han ræth
byrdoglier var». Det vill således synas, som Karl Perssons
misstänkta börd varit närmaste anledningen till hans uteslutande
från arfvet, hvaraf Nisse Knutsson och hans hustru Ingerid satte
sig i besittning.

Af samma skäl vägrade de också att till honom erlägga
mansboten eller aflämna den härför pantförskrifna gården. Var
han på grund af sin tvifvelaktiga börd obehörig till arfvet, var
han det äfven till denna. Att tvisten härom kunnat så länge
förblifva oafgjord gör antagligt, att Karl Persson varit omyndig,
då fadren dräptes eller ock, om han hunnit till myndiga år, icke
förmått göra sin rätt gällande, ehuruväl de yngre brefven
omtala trenne äldre, till hans förmån fällda men beklagligtvis
för-komna domar. Den första af dessa, utfärdad af konung Magnus
II, således antagligen före 1363, synes — att sluta af ett yngre
bref af 1430 — hafva på något sätt styrkt fru Ingegerds
arfvingar rätt till åtminstone en del af Öbogodsen, och på denna
följde före 1387 en annan af Bo Jonsson och riddarne Philip
Karlsson och Ragvald Philipsson samt slutligen en tredje af
riddarne Karl Ulfsson till Tofta, Sten Boson och Sten Stensson,
således före 1407, hvilka senare bref antagligen närmare angå
dråpet och arfvet. Under en del af den tid, som ligger emellan
dessa sista domar, har dock en af gårdarne inom den godskomplex,
hvarom tvistades, och därtill just en af dem, som kunna antagas
redan genom konung Magni bref vara tillförsäkrade fru Ingegerd
eller Karl Persson, nämligen sätesgården Berga eller Berg på
Ön, bebotts af riddaren Finvid Lafskägg, men på hvad grund
han besutit denna gård är obekant. Utan tvifvel har han stått
i något skyldskapsförhållande till Karl Persson eller hans
son Jöns, hvilken sistnämnde redan 1413 skrifver sig till
gården. Under arfstvisten åberopas ett bref af denne Finvid,
som Jöns Karlssons föräldrar förvärfvat, och år 1404 pantsätter
han till sitt kapell på Ön, »som nu calles wara Öbo kyrkia»,
med dagsverksskyldighet till Berga, ett öresland i Senneboda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1890/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free