Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARF8TVISTEN MELLAN ARFVINGAR TILL T HANEBERG OCH ÖJA 5
och 6 öresland i Söderby, båda i Öbo socken För öfrigt ftr
denne herr Finvid okänd, och ehnru flera frälsemän af en viss
betydenhet och kända ätter vid denna tid buro samma förnamn,
har dock — så vidt veterligt är — ingen af dem ernått ridderlig
värdighet. Känningsnamnet berättigar dock den slutsatsen, att
han år 1404 varit en mycket gammal man.
Sådan synes, att döma af de yngre brefven, arfsfrågans
ungefärliga ställning hafva varit år 1418, då Karl Perssons son
Jöns Karlsson uppträder såsom arfskräfvare. Nisse Knutsson
och äfven hans hustru Ingerid, som dock i september 1414 ännu
residerade på det såsom pant för mansboten utfästa Bolmstad2,
hafva gått ur tiden, och hennes dotter Sestrid, enka efter
väpnaren Michael Nilsson är nu i besittning af arfvet. Hon
kallas i handlingarne vanligen hustru Sestrid »paa Kaallon»
d. v. s. Kållandsö, och är det därför antagligt att hon likasom
morfadren bott på Traneberg, hvilket ock blef hennes sons
sätesgård. Om något försök till vänlig uppgörelse gjorts af Jöns
Karlsson efter hustru Ingerids död, därom lämna handlingarne
ingen upplysning, men antagligt är att så skett, innan han år
1418 begaf sig till Köpenhamn, där han »storliga klagade» på
hustru Sestrid, att hon tillägnat sig hans arfvegods i Närike,
Västmanland och Värmland, förklarande att han med henne borde
äga hvart tredje gods i Värmland och Västergötland samt det
gods, som Nisse Knutsson förskrifvit för den utfästa mansboten,
men som ej heller lämnats. Hustru Sestrid stämmes att möta
i Köpenhamn i juni s. å. men uteblifver, sändande i sitt ställe
sonen Nils Michelsson jämte sitt förfallsvittne riddaren herr
Svarte Jönis att svara i målet. .Jöns Karlsson framlägger nu
de bref, hvilkas antagliga innehåll vi här sökt referera, och som
till fullo synas hafva styrkt rättmätigheten af hans kraf. Då
hustru Sestrids ombud ej kunde förete motbevis, ej heller
ådagalägga att någon förlikning blifvit träffad, förordnar konung Erik
ärkebiskop Jöns af Upsala, biskop Magnus i Åbo, riddarne Nils
Boson och Göstaf Magnusson samt väpnaren Hans Kröpelin, då
höfvitsmän i Stockholm, att sitta »en skælighan ræth æfter
Sveriges lagh». Dessa herrar synas genast hafva sammanträdt, och
då det var omöjligt efter lagen att någon kunde dräpa sig till
arfs, såsom Nisse Knutsson gjort, samt Jöns Karlsson utöfver det
1 Silfverstolpe^ Diplomatarium I, N:o 404.
2 Styffe, Skandinavien under Unionstiden, 2 nppl., »id, 158, not 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
