- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tionde årgången, 1890 med register 1881-1890 /
25

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIDRAG TILL VISTEBBOTTKNS ÅLDBE KULTURHISTORIA

25

deputation till konungen för att härutinnan begära ändring.
Som detta mandats många och stränga stadganden i öfrigt
föranledde en mängd klagomål och missförstånd, sammankallade
konungen ånyo en herredag till Stockholm i november
förevarande år. Den 5 december utfärdade konungen ett öppet bref
till menige man i Västerbotten, hvaruti samtycktes till att
fortfarande några landsköpmän i hvar socken skulle få »fara med
köpenskap, på det den menige man måtte nödtorfteligen förnöjd
blifva med den del de behöfva och af nöden hafva kunna». Dessa
köpmän skulle emellertid icke få utföra några varor ur riket
och skulle endast få förskaffa till landsorten sådana varor som
»humla, salt, vadmal, lärft, hampa, spanmål, kött och andra
nödtorftiga varor och intet annat onyttigt kramgods eller söta drycker,
där den menige man hafver mera skada än gagn utaf».
Konungen slutar sin skrifvelse med att förklara att, om dem fattats i
tillförsel, berodde detta icke på att konungen icke hade
tillhållit borgarena i köpstäderna att »göra den annen tillbörlig
till-förning», hvarföre ock konungen nu låtit kalla tillhopa några af
sina undersåtare från de näst omkring liggande landsändar att
härom öfverväga1.

Skatteförhållandena i Västerbotten voro länge mycket ojämna
och växlande, beroende på jordbeskattningens obestämdhet. Den
första skattläggning, som under den nyare tiden förekom i
Västerbotten, var den, som anbefaldes af konung Gustaf i skrifvelse
af d. 21 sept. 1540. I denna skrifvelse säger konungen att, som
uti en lång tid ingen skälig eller tillbörlig skattläggning där i
landet hållits, utan hvar och en gjort skatt såsom honom själf
synts, »oss och kronan till svår och dråplig skada och nackdel»,
hade han befallt landsfogden i orten att tillsammans med
lagmannen och några förståndiga kronans bönder hålla en
»allmännelig, skälig och beskedlig skattläggning» så till mantalet

1 För att omintetgöra allt landsköp i Väster- och Österbotten befalde konnng
Erik XIV sina fogdar därstädes i skrifvelse af d. 9 ang. 1566, att, som
landsköpmännen slagga sig tillhopa och nppköpa mestadels de bästa varor där falla i
landet, så att dem, som i städerna bo, sker mycket för kort uti deras handel,
alla sådana landsköpmän skulle försändas till Kalmar, hvilken stad, såsom nära
gränsen, behöfde trogna och pålitliga invånare. Allmogen från Västerbotten
suppli-cerade om att icke beröfva| sina handelsmän, men konungen svarar d. 11 dec.
samma år, att, som landet genom sådan landthandel blifver förderfvadt och
utarmadt, kunde deras anhållan icke beviljas, beder dem därföre vara behjälpliga
att befordra hans befallning till verkställighet, han sknlle däremot tillse att
tillräckligt med lifsförnödenheter tillsändes dem från Stockholm, Uppsala, Gefle och
andra städer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1890/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free