- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tionde årgången, 1890 med register 1881-1890 /
48

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

H. WIEffELGREH

Sven Larssons Dackefejdskrönika; som Rasmus Lndvigsson
in-förlifvat med sin krönika»

Således — Svart så godt som struken ur författarnes antal.
Brahes krönika blir däremot ytterligare framhållen såsom v&rd
att beaktas, euär den »har rätt mycket, som saknas i de öfriga
och ännu icke ingått i det allmänna vetandet.»

Strinnholm var icke sen att lyssna till rådet. Mer än
någonsin förut i tryck är Per Brahe citerad i »Svenska folkets historia
under konungarne af Vasaätten». P. Wieselgren gör som Geijer:
i Sveriges Sköna Litteratur (III, tryckt 1835) heter det om
biskop P. Svarts krönika, att man ej får från hans »ärepredikan»
sluta sig till stilen i hans krönika, hvilken är »blott en
chrono-logi i gamla stilen på 24 ark». Både Hammarsköld och
Wieselgren knäsätta Basmus Carlsson. Den senare tillägger, förledd af
den tryckta Nescherska katalogen, att originalet till Rasmus
Carlssons krönika »torde finnas i Nescherska samlingen». Där fanns
verkligen en nu Kongl, biblioteket tillhörig handskrift med Rasmus
Carlssons namn både å rygg och titelblad, men vida yngre än —
Loccenius. Rasmus Ludvigsson växte upp till en historiker af
betydande dimensioner på grund af de många titlar å hans arbeten,
hvilka anföras. Både Rasmus Carlsson och Rasmus Ludvigsson
inrangeras af P. Wieselgren såsom män ur det demokratiska
partiet, hvilka mer eller mindre tydligt slöto sig kring Göran Perssons
idéer. Men i Biogr. Lexicon (1841) glömmes icke Messenii yttrande
om den flitige Rasmus Ludvigsson, att hans arbeten ej kunnat
tryckas på grund af författarens ringa snille (»propter ingenii
tenui-tatem»). Där upptages äfven Peder Svart (Niger, 1843), med ett
citat om hans krönika, af Kylander, att »åtskillige senare
författare merändels betjent sig af hans arbete och derutur mycket
ord ifrån ord afskrifvit.»

* •

*



Sådan är, för mer än tre hundra år, de anonyma
krönikornas litteraturhistoria. Personer hafva blifvit hedrade med
författarenamn och vanhedrade med plagiatorstitel, utan att själfva
därtill i ringaste mån hafva medverkat. Om Rasmus Carlsson
varit tidigare ägare eller endast afskrifvare af det
krönikeexemplar, som från Sparre-biblioteket kommit Loccenius till
handa — eller om namnets hemul är en vantolkning af Rasmus
L:son — kan vara just likgiltigt. Likaså, om den 1597 å titel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1890/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free