Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
H. WIESELGREN
årens fälttåg, hvilken åsikt nog kan hafva skäl for sig. Det är i
synnerhet hos Strinnholm (Vasakon:s hist. III, 1823), man
återfinner Per Brahes underrättelser. Men icke dessmindre förtjänar
hans krönika väl att särskildt tryckas, likaväl som Peder Svarts.
Brahe har varit med i det, han talar om efter 1533, och inströr
ibland händelserna sina egna reflexioner o. s. v., t. ex. sitt tal
till de tyska knektame, som ville göra uppror, sina råd till
konungen, omdömen om krigsrådens beslut, böndernas slutsatser af
krigföringen, att »Gud hade skapat dem till bönder och icke till
örlogsmän». Han meddelar konungens funderingar på att
öfverge det bråkiga Sverige och »köpa sig ett grefvedöme i Tyskland
eller annorstädes», samt hvad några hans trogna män och råd
hade att anföra emot ett sådant beslut. Efter åtskilliga
betraktelser erinras, att det blefve dyrt att köpa herrskap i främmande
land till alla de kungl, arfvingarna; »vore ock ingen ringa
förnedring uppå sådana medel nu förBt att tänka och därigenom
att stiga ifrån den högBta grad och till den ringaBte, ifrån friheten
och under annans välde, det ville gå hårdt uppå för den, som
var annat van ... och mycket mera tal, som den meningen
tilllydde, därutaf konungen begynte annorlunda sig själf uti saken
att betänka.» Brahe berättar om förlikningen med bönderna,
icke blott att kungen tog några tusen oxar, utan ock att han
tog småländingarnes unga stridsmanskap i sin tjänst.
När allt var lugnt igen, inträffade Pyhy, kansleren, Sten
Eriksson och de öfriga B&ndebuden till Frankrike i Kalmar. Där
finna de kungen icke vid godt lynne. Konungen ville icke höra
på deras rådslag, utan talade mest med Per Brahe »och sade sig
nu på denna tiden väl ha försökt hvad krig har varit, där
hvarken herr Sten eller kansleren varit med, utan haft pension och
goda dagar i Frankrike och haft fördansar med Madammer de
tempus, Madama de Sella, Madama de Massa, medan vi dansat
här före med Gudmund Fäsing, Per Skägge och Nils Dacke». —
Pyhy försökte få bort Brahe med några tyska fän ni kor, hvilka
skulle sändas till Frankrike, men Brahe tog 8ig i akt.
Järtecknet med regnbågen vid arfhyllningen 1544 anförde
Svart i sin ärepredikan som ett godt omen, Brahe finner nu
efteråt att det bådade oüdt. Sin tacksamhet för hyllningen
visade konungen 1547 med ett fjorton dagars gästabud för hela
riksrådet på Gripsholm, af Erik Jöransson korteligen omnämndt
efter Per Brahe. Men Erik afklipper hvad Per fortsätter —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
