Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
underrättelser 77
grader. Man synes emellertid ej känna mer än en Nicolaus Byting,
som studerat utomlands, den som 1433 inskrefs rid Leipzigs
universitet och 1442 där promoverades till magister,1 Hvilken af de
möjliga tv& denne i sådant fall skulle hafva varit, l&ter sig sv&rligen
afgöra.
Hd.
Underrättelser.
† Den 31 januari detta år afled i Stockholm professor emeritus
Peb Erik Bergfalk. Såsom universitetslärare fästad vid juridiska
fakultetens ekonomiska professur, har Bergfalk i främsta rummet
sysslat med kameralvetenskap och vunnit stort anseende som den
grundligaste kännare af vårt lands ekonomiska författningar. Ett varaktigt
minne af sitt arbete å detta område har han efterlemnat i det
Sammandrag af gällande Författningar angående Finansverket, hvaraf
första delen, i två dryga häften, under åren 1866—1868 utgafs genom
Författningskommissionen, och i hvars utarbetande han, såsom
Kommissionens ordförande, tog en mycket dryg del. Hans juridiska lärdom
togs i anspråk inom kyrkolagskomitén, hvaraf han var ledamot 1838
—1845 och i lagberedningen, där han var inkallad under åren 1844
—1848. Hans intresse för politiska reformer ådrog honom
förtroendet att tjänstgöra som sekreterare i 1840 års konstitutionsutskott för
ntarbetande af förslag till representationens ombildning.
Bergfalk blef Btudent just vid den tid, då Erik Gustaf Geijer
begynte i Upsala väcka en lifligare nitälskan for historiska Btudier.
Hänförelsen för ungdomsläraren och kärleken för historiens vetenskap
följde honom sedan genom lifvet. Hans intresse, som för öfrigt
räckte till för nästan alla områden af mänskligt vetande, omfattade
företrädesvis fäderneslandets häfder, och hans vidunderligt starka och
skarpa minne fasthöll ända in i ålderns sena höst en nästan
outtömlig detaljkännedom rörande det svenska samhällets alla förhållanden
från dess äldsta forntid intill närvarande tid. Han hade läst allt och
kunde ingenting glömma.
Bergfalks författareskap uppenbarade blott fragmentariskt vidden
och djupet af hans forskning och insikter. Hans första vetenskapliga
arbete: Om svenska jordens beskattning till och med början af 17:de
århundradet (1832) innehöll en grundlig och i flera stycken ny
kritik af teorien om statens eganderätt till svenska jorden, och många
nya upplysningar, vunna genom sammanställning af de gamla lagarnas
’ Jfr Annerstedt, Upsala Universitets historia I, första kapitlet och där
meddelade uppgifter om svenskar vid utländska universitet under medeltiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
