Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERRiTTKLSBB
83
Strödda aktstycken ha pnblicerats af K. Groteufelt, W. Söderhjelm,
J. R. Danielson och C. v. Bonsdorff. Dessutom påträffas smärre
historiska meddelanden i de inemot en tredjedel af bandet upptagande
protokollen öfver samfundets möten dec. 1886—nov. 1888. (C. v. B.)
— Frih. Magnus Stackelberg i Helsingfors har utgifvit
Kalender öfver ätten Stackelberg (73 sid., tr. i 200 exemplar). Skriften
börjar med en kort historik öfver denna gamla ätt, som kan följas
tillbaka ända till tolfte århundradet och liksom många andra tyska
adelsätter längre fram utvandrade till Livland. För närvarande är
ätten enligt förf:s uppgift upptagen på riddarhusen i Estland,
Livland, Kurland, Ösel, Sverige och Finland. Skriften upptager
sedermera 7 ännu lefvande släktlinier med biografiska notiser och
Btam-taflor, samt slutligen en gemensam stamtafla för de Bju grenarna
börjande med Arend v. Stackelberg († 1511). Förf. har, enligt sina
egna ord, på ett ställe fört ihop hvad som eljest måste sökas i oliks
såväl handskrifna som tryckta källor, samt tillgodogjort en del af
det rika material till släktens historia, som han själf sedan tio år
samlat. Tilläggas kan, enligt förf:s uppgift, att sedan 1864 existerar
»StackelbergBka Familjestiftelsen» afsedd att bispringa behöfvande
familjemedlemmar och sammanhålla, de talrika spridda ättlingarna af
densamma. Fonden uppgick 1885 till omkr. 89,000 mark.
— Från Danska Riksarkivet har nyligen utgifvits Meddelelser
fra det kongelige Gehejmearkiv og det dermed forenede kongerigets
Arkiv for 1886—1888. Här redogöres ytterligare (jämf. Hist. Tidskr.
1887 sid. 88, Granskn.) för det danska arkivväsendets nydaning under
ledning af dess nuvarande erfarne och verksamme chef. I främsta
rummet är härvid att märka upprättandet genom lagen af den 30
mars 1889 af ett danskt Riksarkiv, i hvilket Gehejmearkivet och
Kongerigets arkiv sålunda ha uppgått. Samma lag innehåller äfven
bestämmelser om upprättande efter hand af tre provinsarkiv, i eller
vid Köpenhamn för Själland, Lolland-Falster och Bornholm, i Odense
för Fyn och i Viborg för Jylland. En ny lönereglering har
samtidigt egt rum for arkivets tjänstemän, utlåningen af handlingar till
ministerierna och ämbetsverken har ordnats genom ett särskildt
reglemente; från det kongl. Biblioteket har en stor mängd arkivalier
öfverlemnats till Riksarkivet; flere serier af arkivalier, särskildt de af
diplomatisk natur, ha omordnats; föreskrifter ha meddelats om
användande af visa sorts papper och bläck för ämbetsverkens räkning för
att införa större likformighet i så hänseende och förekomma den
tillintetgörelse af akterna, som hotade genom begagnande af otjänligt
skrifmaterial, m. m. — Uti bandet meddelas slutligen under titeln
Den civile centraladministrations embetsetat 1660—1848 en
fullständig förteckning för envåldstiden, jämte biografiska notiser, öfver
medlemmar af konungens råd, de kungliga kollegierna och
styrelseverken samt de olika »regeringskontorens» chefer, som måste blifva
af ovärderlig nytta för forskarne i dansk historia genom den
öfversikt, där meddelaB af centralförvaltningens organisation och
ämbetsmän under en tidrymd af nära 200 år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>