- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tionde årgången, 1890 med register 1881-1890 /
124

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124

B. w. b.

längre 10, 11 à 15 famnar på djupet, hvarföre dess värde intet
en gång stod att jämföras emot tidspillan, mycket mindre andra
behör1, dock, efter man åstundat mera att populera denna
provins som ock att lemna folket något ’umgängsamman’, har man

amplecterat detta tillfälle och upprättat där hyttor etc.–-

Verket är intill A:o 1649 med kronobekostnad drifvet, men
sedermera är det ’på vissa vilkor inhändigadt fogden Olof Jonson och
bruksskrifvaren samt stadens bor i Piteå, hvilka det drifvit, till
dess det A:o 1659 af de norska blef uppbrändt och spolieradt».

Bruksrörelsen i Västerbotten öfvertogs år 1697 af
Västerbottens bergslags participanter, men nedlades silfververken redan
år 1703 och järnverken vid Kengis och Junosuando blefvo af
ryssarne år 1717 härjade och sköflade, hvarigenom bruksrörelsen

mest afstannade, tills den på 1740-talet återupptogs.

* *



I det föregående är anfördt, hurusom sågverk anlades i
Västerbotten först på 1750-talet2. Långt förut funnos
visserligen smärre sågkvarnar, men med dessa afsågs mera att kunna
tillgodose ortens behof än att kunna åstadkomma någon större
tillverkning till utskeppning. Handeln med sågadt virke ingick
därföre blott till en ringa grad i Västerbottens handelsutbyte
under 1600-talet. Men redan Karl IX med sin framtidsblick
ville för kronans räkniDg begagna sig af landets stora resurser i
detta hänseende, hvadan han gaf fogden Didrich Persson i
uppdrag att uppleta tjänliga sågkvarnställen inom landskapet. len
skrifvelse till hertigen, dat. Umeå d. 28 mars 1595, säger denne
härom: »Jag hafver vid hvart tingslag med menige allmogen
förhandlat om sågkvarnar och sågtimmer efter E. F: s muntliga
befallning till mig och hafver lefvererat denne brefvisare ett visst
register på de sågkvarnsställen, som nu äro utletade. Och vill
jag, medan föret är, det mesta mig kan vara möjligt, skynda på
sågstockar till samma ställen, men efter det här äre alldeles inga
kvarnm[ästare], vill vara af nöden att med det allra första måtte

1 Med vår tids kraftiga och billiga sprängämnen kan naturligen
malmupptagning nu mycket verksammare och med mindre kostnad bedrifvas än i forna dagar.’

2 And. Hellant, hvars utlåtande rörande sågverksanläggningar i Västerbotten
på samma ställe anförts, var rådman i Torneå, blef senare lappfogde med
ekonomie-direktörs titel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1890/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free