Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖDDA BIDRAG TILL VÅ8TERB0TTBNS ÅLDRE KULTURHISTORIA 125
hit skickas en god kvarnbyggare, desslikes sågrader (såghjul),
såsom äfven järnredskap, som därtill behöfvas.
Här intages ofvan omförmälda »register på de strömmar i
Västerbotten, som tjenliga äro att bygga sågkvarnar uti».
1. »I Piteå socken uti Svensby ån hafver kyrkoherden herr
Anders en sågkvarn, som är tjenlig, när dammen förbättras».
2. »I samma å där strax hos är tillfälle uppresa en sågkvarn
af nyo och kan bättre ligga till än den presten eger».
3. »I Skellefteå socken hafver länsmannen Olof... i Tåmå en
sågkvarn, som är tjenlig att..., när hon blifver förbättrad och tillpyntad».
4. »I Årby ån i samma socken är den bästa och förnämsta
ström, som härtill i Västerbotten funnen är och godt tillfälle att
bygga två sågkvarnar nedanför (hvar) andra i samma ån».
5. »I Bygde socken hafva bönderua en sågkvarn i Dalkarls ån,
är tjenlig, när dammen blifver förbättrad».
6. »I Umeå socken i Pålsby ån är tillfälle att bygga en
sågkvarn och är skön skog hart när».
7. I Hisiö är en sågkvarn, som bönderna hafva där i ån och
är tjenlig att såga med, men det är långt till sjös med bräder».
Af hvar bonde utkräfdes ock ’/ m:k till sågbyggnader,
såsom man finner af en Lars Hindersons i Torneå in. fi. klagan
emot Didrich Persson af år 1597, att han behållit de af honom
uppburna sågpenningarna, oaktadt H. F. N. tillsagt dem att de
inga sågpenningar skulle utgöra. De oroliga tiderna förhindrade
väl hertigen från att fullfölja sina planer härutinnan.
• •
•
Den första skola, som i Västerbotten upprättades, var Piteå
skola, till hvars underhåll Gustaf Adolf genom skrifvelse af d.
16 febr. 1627 anslog sex tunnor spanmål årligt anslag. Denna
skola hade till börja med blott en skolmästare, men enligt 1652
års förslag skulle den hafva en rektor, en konrektor och en
apo-logist med en utgiftsstat på 220 t:r spanmål. Barnskolor
upprättades dessutom i Umeå, Luleå och Torneå. Med dessa skolor
ansåg superintendenten i Hernösand, Petrus Steuch, landets
behof i afseende på undervisning så rikligen tillfyllesgjort att, när
Skellefteå- och Burträskboarne år 1669 inkommo med en
ansökan om att erhålla en pedagogi i Skellefteå, superintendenten
genom konsistorii-notarien skriftligen anmodade
statssekreteraren J. Olivekrantz att hos K. M. remonstrera, hurusom deras
begäran vore »alldeles onödig, som så med barnskolor som trivial-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
