Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STBÖDDA B1DBA0 TILL VlSTKEBOTTENS ÄLDRE KULTURHISTORIA 127
Oaktadt det såledoe var mera klent bestäldt med
barna-undervisniDgen i länet1, kanske till en del jast därföre, var
allmogen angelägen att å landsbygden i sockenkyrkornas nüriwt
barnaskolor måtte upprättas. Så förnyar allmogen i Skellefteå
tillika med Burträsk orh Löfånger socknar i sin supplik till K.
M. d. 12 sept. 1680 sin ansökan om hjälp till en sådan på grund
af det Btora afståndet från skolorna i Piteå och Umeå. K. M.
resolverade emellertid på denna ansökan: »Differeras till bättre tid».
Vid riksdagen 1683 framstälde samtliga bondeståndet en
petition till K. M. om barnaskolors upprättande vid kyrkobolen
öfver hela riket, hvaröfver resolverades, att frågan skulle
han-skjutas till landshöfdingarnes och biskoparnes utlåtande, men
därvid stannade det ock. Västerbottens allmoge upptog vid 1686
års riksdag samma ansökan i sin besvärsskrifvelse, dat.
»Skellefteå landsmöte» d. 7 aug. samma år, men utan resultat.
Visserligen upprättades på statens bekostnad åtskilliga sådana
skolor, särskildt i Dalarna, men först i vårt århundrade blef
detta från bondeståndet utgångna förslag full verklighet.
• •
•
Första gången i riksdagsakterna för äldsta tider
representanter för Västerbotten omnämnas, är vid den märkliga riksdag,
som Erik XIV sammankallade till Stockholm år 1567 och som
sedan flyttades till Uppsala, då antalet närvarande bönder
beräknades till 590; från Västerbotten infunno sig här ej mindre
än 9 bönder8.
Landtdagsmöten förekommo i Västerbotten åren 1606 och
1657. Landtdagen år 1606 hölls i Skellefteå. Regeringens
representanter voro Bror Andersson (Rålamb) och Christopher
Persson i Lisa. Föremålet för öfverläggningarna var om medel
till krigets mot Polen fortsättning, då tiden för den vid
Norrköpings riksdag år 1604 för trenne år beviljade månadspenningen
af en mark af hvar fullsutten bonde till uppsättning och
besold-ning af 9,000 man förutom den krigsmakt, som för rikets vanliga
inkomster kunde hållas, nu var till ända gången. I sitt svar,
1 Om läraren i Luleå pedagogi säges det i ett extrakt af Hernösands
consi-storii protokoll af den 7 maj 1670, att »Kan ett okristligt lefverne med dryckenskap
och andra otidigheter ej allenast föröfvar, utan ock finnes alldeles oduglig att
förestå pedagogien, ty resolverades, att man ej så må se hans person an, hvilken, ofta
admonitus, vitam emendare non novit».
* E. Hildebrand, Svenska riksdagsakter, 11:1 sid. 156.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
