Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖDDA BIDRAG TILL VÄSTERBOTTENS ÅLDRK KULTURHISTORIA 133
stora omkostningar E. K. M. årligen använder på Lappmarken emot
den ringa inkomst E. K. M. utaf det landet njuter, så har jag
förmått lappallmogen att utgifva något större skatt i så måtto, att den
som tillforende erlagt 2 r:dr, han har i år utgifvit 3 r:dr och så
proportionaliter, mera kunna de föga mäkta, efter som deras
förmögenhet är ganska ringa och de, utöfver sitt dageliga uppehälle och vanliga
skatt, ganska litet hafva öfrigt om året, som af deras ynkliga
spisning, klädebonad och kojor kan censureras och skattas1. — — —
Vid detta tillfälle kan jag intet underlåta att föredraga samtliga dessa
lappars underdånigste begäran, att ehuruväl de intet hellre skulle önska
än efterlefva E. K. M:ts allernådigste befallning med celebrerande af
de 4 stora, allmänna Bönedagar uppå de terminer, som uti
böndagsplakaten stå specificerade, men som de den tiden äro öfver 100 mil
sinsemellan kringspridda, vistandes en del vid sina aflägsna träsk och
mesta parten vid Västersjön, så att dem omöjligt faller den tiden
tillsammans komma, fördenskull anhålla de uti djupaste underdånighet,
att alla dessa 4 Bönedagars firande måtte anstå hos dem till vintern,
då de samtliga äro tillhopa, hvaraf nogsamt lyser ett stort tecken till
deras gudaktighet, jämväl underdånig lydnad att efterkomma E. K.
M:ts påbud; varandes detta deras underdånigste anhållande intet
skiljaktigt från Christi egna ord, att sabbaten är gjord för menniskans
skull och intet menniskan för sabbatens skull».––
Den öfverblick af Västerbottens kulturförhållanden i äldre
tider, som här lämnats, har blott varit fragmentarisk. Afsigten
har ock endast varit att framställa de allmänna dragen,
hvadan många i landskapets utveckling ingripande omständigheter
icke till behandling upptagits eller blott i förbigående vidrörts.
Hvad som här från gamla urkunder meddelats, torde dock vara
tillräckligt att gifva en totalbild af Västerbottens ställning under
1600-talet, Sveriges storhetstid. Man finner att staten stälde
stora fordringar på allmogemannen. Hans frihet i handel och
vandel var af många föreskrifter inskränkt och hämmad, men i
järnhård skola lärde ban att därföre dock icke dagtinga med sina
skyldigheter; så fostrades han till pligttrohet och manliga dygder,
och häraf kan man förstå, hurusom kraftfulla regenter och
härförare med den svenska allmogens hjälp kunnat utföra storverk.
Folkets lidanden här hemma, under de glänsande bragder på slag-
1 I margen läses följande resolntions-p&teckning: »Detta finner K. M vara
myeket väl gjordt, allenast han tillser, att allmogen genom en allt för stor
förhöjning intet tager sig det oråd före att rymma deras lägenheter öfver till Norge
och Ryssland».
Hut. Tidtkrift 1890. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
