Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JSTT FÖHSLAG TILL HÖGSTA DOMSTOL
143
Förslagets grandtanke var således att inrätta en särskild
högsta domstol, i det närmaste oberoende af rådet. De två
riksrådens närvaro förutsattes vara tillfällig och motiverades
egentligen med, att den skulle ge domstolen anseende och myndighet
och fordrades för anständighetens skull, när K. M. själf ville
närvara i Just. Rev.
Meningen var dock icke att alldeles afbryta det urgamla
sambandet mellan den högsta administrativa och den högsta
dömande myndigheten. Det var nämligen allt igenom ett praktiskt
behof, som låg till grund för förslagets tillkomst, men icke någon
teori om nödvändigheten af att strängt skilja den lagskipande
och den verkställande makten. Lagskipningen skulle därför
fortfarande ske i konungens namn, konungen kanna med samma
rätt som förut efter behag öfvervara justitieärendenas afgörande,
och äga att i rådet nämna justitieråden. De två riksråd, hvilka
skulle förblifva ledamöter af Just. Rev., skulle icke däraf hindras
att fortfarande deltaga i rådslagen om alla riksvårdande ärenden,
och samtliga justitieråden skulle i vissa fall sammanträda med
samtliga riksråden. Sammanhanget mellan regeringen och högsta
domstolen skulle således ej brytas i högre grad, än hvad det är
brutet ännu i dag. Det visar praktisk blick, att man insåg
betydelsen af, att en under utöfvandet af doinarevärf vunnen
erfarenhet stod konungen i rådet till ledning vid vissa ärenden,
såsom vid affattandet af alla förordningar, som rörde
rättskipningen, ooh vid uttalandet af förklaringar af allmän lag.
Justitieråden skulle vidare icke såsom ledamöterna i Gustaf
Hirs högsta domstol tillsättas genom förordnande på 1 eller 3
år i sender utan genom utnämning och således enligt de UDder
frihetstiden gällande grundsatserna ej häller kunna afsättas utan
dom och ransakning. Deras själfständighet var således så vidt
möjligt garanterad.
Den väsentligaste olikheten mellan den 1738 föreslagna högsta
domstolen och den nuvarande var, att nedre Just. Rev. skulle
afskaffas och ärendena sorteras på domstolens egna ledamöter till
beredning och föredragande, alldeles såsom det går till vid alla
andra svenska kollegiidomstolar.
Nedre Just. Rev. torde vara en för Sveriges högsta domstol
säregen inrättning. Så länge det gamla riksrådet fortfor att
äfven vara högsta lagskipande myndighet, var ett sådant
ämbetsverk som nedre Just. Rev. alldeles nödvändigt, ty rådet hade en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
