Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
L. 8TAVKN0W
Detta förslag är, som synes, ett uppkok på det gamla. Det
har dock en i viss mån annan karaktär. Af flera yttranden i
memorialet tycks nämligen framgå, att det denna gång ej var
blott det praktiska intresset, som gaf upphof till förslaget, utan
äfven teoretiska spekulationer om orimligheten af, att »Rikets
högsta Justitiæ och Exekutionsverk är genom de personer, som
det förvalta, förknippadt med sjelfva regeringsverket, hvarpå
intet exempel finnes i fria eller envåldsstater.» Just. Rev. bör
så mycket mer skiljas från rådet, »som bägges göromål så till
deras naturer som i lagen äro skilda ifrån hvarandra.» Äfven
däraf, att motionären ville, att hvarken Just. Rev. eller någon
annan mydighet än hvarje stånd för sig skulle döma öfver
stridiga riksdagsmannaval, samt att konungens och rådets
provisoriska lagstiftningsmakt mellan riksdagarna skulle inskränkas till
rätt att utarbeta förslag, synes framgå, att teorierna om
statsmaktens tredelning denna gång gifvit form åt förslaget. Det är
därför möjligt, att detsamma ej för tillfället motiverades af
verkliga brister i den högsta rättskipningen. J. D. gaf också
ett skarpt svar och förklarade förslaget alldeles strida mot den
besvurna grundlagens klara innehåll och leda till en »bedröfvelig
och snart sagt obotelig skillnad och skada i regeringsdelarne1.»
Redan följande riksdags J. D. hade emellertid en annan
uppfattning. Nu var det ej längre idel beröm öfver rådets
verksamhet som Just. Rev., utan deputationen framhöll
önskvärdheten af, att lagkunnige män bildade landets högsta domstol, och
orimligheten af det »dubbla cognoscerandet af sakerna uti en och
samma domstol af olika personer», bland hvilka en del, som bär
ansvaret för domslutet, icke har fullständig kunskap i saken, en
annan del utan ansvar handlägger målen och därigenom
egentligen bestämmer själfva utslaget8. Deputationen gaf en ledamot
advokatfiskalen Bröms i uppdrag, d. 16 febr. 1762, att utarbeta
ett förslag till ändring af Just. Rev., hvilket förslag sedan
meddelades riksens råd för afgifvande af utlåtande. Rådet gjorde
några anmärkningar, hvilka deputationen ansåg »lätteligen kunna
förklaras», men eftersom förslaget återkommit från rådet först
d. 15 maj 1762, den sista dag, som deputationerna enligt
ständernas beslut fingo sitta, kunde J. D. icke verkställa sin afsigt
1 J. D. Bet. 4 sept. 1756.
2 J. D:s Berättelse och utlåtande angående det i K. M:s Just. Rev. sedan
sista riksdags början förrättade arbete etc. 13 mars 1762.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
