- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tionde årgången, 1890 med register 1881-1890 /
155

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Strödda meddelanden och aktstycken.

Gnstaf ni och Madame d’Egmont.1

Den 8 nor. 1770 anträdde dåvarande kronprinsen Gustaf,
åtföljd af riksrådet grefve Karl Fredrik Scheffer, den utländska resa,
hvartill riksens ständer 1769 beviljat anslag. Resans mål var Paris;
en enträgen inbjudning dit hade kommit från hertigen af Choiseul:
»mellan fyra ögon skulle med lätthet på en dag åstadkommas, hvad
som på afstånd ej läte sig göra under ett århundrade». Man känner
hvilka hemliga planer, som knötos vid detta personliga möte; de
gällde ingenting mindre än en statshvälfning i Sverige. Sent på
kvällen den 4 febr. 1771 anlände kronprinsen — grefven af Gotland,
som han kallade sig — med sitt sällskap till Paris och tog in i
svenska ministerhotellet. Redan följande dags eftermiddag besökte
han den unga grefvinnan Egmont — det var en af haus första
visiter i den franska hufvudstaden.

M:me d’Egraont var en bland stjärnorna i den lysande franska
societeten under »ancien légime» och hade vid denna tid hunnit
omkring 31 års ålder. Hon var dotter till hertigen af Richelieu, lika
ryktbar för sin tapperhet som för sitt lättsinne, och dennes andra
hustru, en prinsessa af det stolta huset Guise, samt föddes 1740,
medan fadren var konungens generallöjtnant i Languedoc. Languedocs
ständer stodo fadder vid hennes dop; däraf kom sig att hon utom
andra äfven fick det något antikvariska namnet Septimanie (efter
landets gamla benämning), med hvilket hon också synes ha kallats.
Modren dog några månader senare samma år, men den verkliga
tillgifvenhet Richelieu hyst för henne synes han ha öfverflyttat på den
späda dottern, för hvars uppfostran han sökte sörja på bästa sätt.
Hon anförtroddes efter några år åt en faster, m:lle Richelieu,
abbedissa för ett benediktinerkloster i Normandie. Här lärer den unga

1 Jfr La comtesse d’Egmont fillt du marichal de Richelieu 1740—1773 d’apr i t
ses lettres inédiles à Gustave III par la. comtesøe d’Armaillé, 305 sid. Paris 1890.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1890/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free