Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
räcka hvarandra handen. Den, som härvid gjorde första närmandet,
var Siebenbürgens furste Bethlen Gabor, mannen med de vidtsväfvande
politiska planerna. »Redan 1623», berättar hr Wibling efter Hurter,
»sökte denne genom Mansfeld träda i förbindelse med Sverige». Under
åren 1624 och 1625 affardade Bethlen Gabor sändebud, som skulle
träda i direkta underhandlingar med Gustaf II Adolf, men det är
Osäkert huruvida dessa nådde bestämmelseorten. Om en af dessa
beskickningar (af 1624) vet man alldeles bestämdt, att den föll i
polackernas händer. »Anledningen till den ringa kännedom man
eger om dessa första underhandlingar torde bero därpå», säger hr
Wibling, »att de utskickade fått i uppdrag att afhandla allting
muntligt.» Ett jämförelsevis tämligen rikhaltigt materiel föreligger däremot
i fråga om de underhandlingar, som 1626 drefvos emellan Sverige
och Siebenburgen genom den tyskfödde, från Sverige såsom
diplomatisk agent afsände kungl, sekreteraren och öfversten Philip Sadler.
Porat och främst hafva vi i behåll rikskansleren A. Oxenstiernas
egenhändigt uppsatta koncept till promemoria1 (»Liber memorialis»)
för Sadler och tvänne »Mandata» rörande hans resa samt ett bref från
Gustaf II Adolf till Bethlen Gabor, hvilket skulle tjäna såsom
kreditiv för Sadler2. Nu skulle det väl vara möjligt, att trots sådana
förberedelser beskickningen aldrig sattes i verket3 eller att den afsände
genom några omständigheter ej nådde sin resas mål. Hr Wibling
kan med hänvisning till Bethlen Gabors svar till Sadler (tryckt i
»Collectio Camerariana» och »Rel. Venet. cum princ. Gabr. Bethl.»)
styrka, att Sadler verkligen utförde sin beskickning. Ännu närmare
till hands liggande bevis finnas emellertid att tillgå. Själf refererar
hr Wibling (s. 16) Gustaf Adolfs i riksarkivet befintliga »Resolutio»*,
dat. Dirschau d. M/Jt juli 1626, med anledning af Bethlen Gabors
d. ,s/21 maj s. å. i Alba Julia (Gyula Fehervår) gifna förklaring
»in-ternuntio S. R. M:tis», utan att dock särskildt betona, att denne
»in-ternuntius» var just Sadler. Vidare erbjuder riksarkivet tvänne
handlingar, som skulle häfva alla tvifvel om den Sadlerska beskickningens
verklighet, förutsatt att några sådana skulle på allvar framställas.
Bägge dessa handlingar förvaras numera i serien »Transsylvanica».
Bägge äro egenhändiga bref från Sadler till rikskanslereu, det ena
är dateradt Berlin d. 27 mars 1626, det andras är dagtecknadt
1 Denna promemoria finnes tryckt i >A. Oxenstiernas skrifter och
brefvexling» Förra afdelningen, I, sid. 525.
2 Sistnämnda 3 handl. finnas bland »Transsylvanica» i riksarkivet. I denna
samling finnes äfven en ntskrift af Oxenstiernas promemoria. Tiden för dessa
handlingars uppsättande torde säkrast böra förläggas till febr. 1626. Ingen af dem är
daterad, men ett par af dem bär ortbeteckningen »Revaliæ», och Gustaf Adolf
vistades under loppet af febr. 1626 i Reval. Det latinska och tyska registratmet
upptager också ett för Sadler d. 8 febr. i Reval utfärdadt pass.
* Genom missuppfattning af de ord, hvilka utgifvaren af Oxenstiernas skrifter låter
åtfölja den ofvannämnda tryckta promemorian föranledes hr Wibling att anse
utgifvaren hafva hållit före »att beskickningen instälts» (se Wiblings anf. arb. s. 15, not. 1).
* Bland »Transsylvanica».
’ Hr Wibling, som med prisvärd omsorg tagit vara på riksarkivets tillgångar
i fråga om siebenbnrgska angelägenheter, har icke knnnat vara i tillfälle att nyttja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
