Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undekbättel8eb
177
hemska och till Gotland inflyttade slägter, är uppstäldt i tabellform
och meddelar stundom utförligare biografiska notiser, sä bl. a. öfver
»Stenbocks kurir» Johan Ahlbom, som till Stockholm bragte
underrättelsen om segern vid Helsingborg 1710. Häftet upptager
bokstafven A samt början p& B (Agrell—Bahr).
— Af urkundsverket Sveriges traktater med. främmande magter
har femte delens första häfte (160 sid.) utkommit. Det omfattar
åren 1572—1609, sålunda nästan hela Johan III:s samt Sigismunds
och största delen af Karl IX:s regeringstid. Man finner här traktaten
vid Tevsina med Ryssland med biakter samt dessutom åtskilliga
fördrag dels med nämnda makt, dels med Danmark och med tyska
stater. Verket närmar sig sålunda med stora steg det världshistoriska
skedet af Sveriges internationella förbindelser.
— Vid Stenbocksfesten i Helsingborg till minne af slaget den
28 februari 1710 hölls af v. lektor N. F. Lilliestråle ett föredrag,
som sedan utkommit under titeln Magnus Stenbock och slaget vid
Helsingborg (15 sid.) och innehåller en kort på de nyaste källorna
grundad framställning af slagets förlopp.
— Vår geografiska tidskrift Ymer bjuder i tionde årgångens
första häfte sina läsare en artikel, på hvilken historien väl kunde
ställa större anspråk än geografien. Under titeln Tvenne italienska
resande i Sverige på Karl XI:s tid meddelar bibliotekarien Elof
Tegnér en redogörelse för tvänne italienarnes resebeskrifningar från
vårt land. Den ene, grefve Lorenzo Magalotti, toskansk hofman,
diplomat och författare, besökte Sverige 1674, den andre, markisen
Bichi, 1696. Utom beskrifningar på landet och sederna, ha de båda
resenärerna, hvilkas samhällsställning beredde dem tillträde till hofvet
och de högsta kretsarne, äfven lemnat teckningar af de personer, med
hvilka de kommo i beröring, teckningar, som måhända äro sanna,
men icke alltid smickrande. Det hela förtjenar väl att läsas.
— Professor Gustaf Storm i Kristiania har i senaste häfte af Arkiv
för Nordisk Filologi behandlat betydelsen af det bekanta ordet
Ginnungagap i mytologien och geografien. I förra hänseendet betecknas
därmed det kaotiska urämnet hvarur världen skapades och hvaraf den
omgafs; i senare hänseende det okända som vidtog, där de kända
landen och hafven slutade. Man finner också att ju mer de
geografiska kunskaperna vidgades, desto längre bort flyttades namnet och
begreppet, som slutligen en gång funnit plats på en karta. Till sist
yttrar sig förf. om den åsigt, som i denna Tidskrift förlidet år uttalades i
samma fråga och försvarar mot densamma sin mening.
— I Borgå har man nyligen återfunnit i enskild ego en samling
historiska handskrifter, till en stor del från 1800-talets början,
särskildt 1809 och tiden närmast därefter, men äfven äldre, så relationer
och anteckningar från 1788—90 och 1808/09 års krig, samt en större
mängd handlingar rörande den stora ofredens tid 1710—1722.
Samlingen lärer ha bildats af biskop M. J. Alopæus († 1818).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
