Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERRÄTTELSER 179
bland den honom bekante officerns nyförvärvade arkivalier, han blef
ifrig att fä den i offentlig ego och lyckades förmå inrikesministern
Cbaptel att godkänna samlingens inköp för fakultetens bibliotek, 1804.
Så blef den inköpt för 4000 francs, så småningom äfven bunden och
katalogiserad:
»N:o 258. Quinze volumes in folio sur papier (ManuBcrits de
la Reine Christine).
N:o 259. Sept volumes in folio sur papier (Sentenze della
Regina).»
Yi känna ej, hvem som först förde underrättelse till norden om
detta Kristina-arkiv, men under senare hälften af 1840-talet ryktades
det i Stockholm genom meddelanden af både läkaren Carl Santesson
och historico-estetikern F. Cygnæus, hvilka båda på ort och ställe
tagit det i skärskådan. Pen senare utgaf 1848 i Helsingfors Bidrag
till de Nordeuropeiska folkslagens historia, däri han berättar om sig
själf, »utgifvaren»: »mången vårnatt, döf för sången af näktergalen,
som i Montpelliers herrliga parker slog invid hans fönster, hade han
öra endast för anderösterna, hvilka underbart förnummos ur den snart
i tvenne århundraden redan Högstsaliga Drottn. Christinas omenskligt
kakografiska hieroglyfer». Efter klagomål hos undervisningsministern
öfver bibliotekariens oginhet hade Cygnæus verkligen fått tillstånd att
»consulter les manuscrits, chez vous, en dehors des heures de lecture
publique», som ministern svarade, och det synes således som
försakelsen af näktergalens sång icke endast vore en fras. Men hvarken
1848-års bidrag eller förf:s senare verksamhet gaf allmänheten något
resultat däraf. Lyckligare för vetenskapen och literaturen är det, att
prof. M. Weibull under ett senare skede tagit de Montpellier’ska
handskrifterna i skärskådan.
Bland för dessa intresserade svenskar var äfven svenske ministern
i Italien och Spanien J. W. Bergman, som för helsans skull vistades
i Montpellier — liksom otaliga svenskar fore och efter honom (bland
hvilka vi endast erinra om Gustaf IILs yngste bror, hertig Fredrik
Adolf, som dog i Montpellier 1802). Ministern Bergman uppmanade
under sina besök i Montpellier f. d. svenske konsuln i Barcelona,
W. J. S. Westzynthius, som bosatt sig där, att genomgå och förteckna
Kristina-arkivet i medicinska biblioteket. Detta gjorde han ock, så
godt han kunde, och öfverlemnade 1878 den prydliga katalogen till
svenska utrikes kabinettet, hvarifrån den tillstälde» Kongl. Biblioteket.
Katalogen utgör en stor foliovolym, i chagrin-band och guldsnitt, och
refererar innehållet af hvarje bref i de 15 volymerna (»N:o 258»),
men om de 7 (»N:o 259») uppger den endast att de innehålla »des
versions nombreuses des pensées de la Reine Christine, dont bien des
éditions ont été publiées sous des titres divers». — Brefven omfatta
egentligen tiden 1660—89, äro skrifna på franska och italienska, med
få undantag. Koncept, original och kopior vexla. Åtskilliga lakuner
finnas. Samtliga bref och handlingar uppgingo, när de af Westzynthius
katalogiserades, till 3016 nummer. (H. W.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
