Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
PONIATOVSKIS BBRÅTTEL8E OM SINA ÖDEN
där de i husen började försvara sig. Hälften af dem blef emellertid
innebr&nd; de öfriga nedhöggos1.
Konungen begaf sig därefter tillbaka till Polen och tillbragte
natten i en liten stad vid namn Fraustadt. Sedan han där njutit
några dagars hvila, lät han hären taga vinterkvarter i Stor-Polen.
Själf slog han sig ned i Ravitz. där han uppehöll sig ett år2, dels för
att gifva sina trupper en välbehöflig hvila, dels för att invänta nytt
krigsfolk från Sverige. Under denna tid drog konung August
omkring i landet, än var han i Krakau, än i Jaroslav, än åter, i väntan
på moskoviterna, i Litthauen. Svenske konungen, som icke ville
lemna sitt verk ofullbordadt, uppmanade konung Stanislaus att
påskynda sin kröning. För detta ändamål skickade han till Varsjav
två rytteriregementen under öfverste Nieroth och Burensköld tillika
med konfederationsmarskalken Bronicz. Vid underrättelsen därom
befalde konung August general Paykull att angripa svenskarne med
6,000 sachsare och polska hären, inalles 16,000 man. Då dessa
vid Bielany vadade öfver floden Veichsel — vattnet var nämligen då
ganska lågt — påträffade de öfverstlöjtnant Bonde, som af Nieroth
utskickats att rekognosera. Bonde och de honom åtföljande sextio
ryttarne kämpade midt i floden en tapper strid, men nedhöggos
slutligen af fienden.
Den tapperhet och oförskräckthet, som den svenske officern
ådagalagt, injagade emellertid en viss skräck hos fienderna oaktadt
deras öfverlägsenhet i antal. Då de vid Vola uppstält sig i
slagordning, angrepo svenskarne, som ej förlorade modet, så häftigt, att
de slogo dem i grund, tillfångatogo general Paykull och tvingade
återstoden af de flyende att simmande passera Veichsel [den 2 juli
1705],
Konung Stanislaus befann sig då på marsch åt Leczyca till.
Han åtföljdes därvid af grefve Horn, som af konung August försatts
i frihet, af Palmenberg och Wachschlager, storgeneralen i Litthauen
Sapieha och sina nyförvärvade svenska drabanter under befäl af
grefve Poniatovski, som återkommit från sitt besök hos svenske
konungen i Ravitz3.
Karl och Stanislaus, af hvilka den ene befann sig i Varsjav,
den andre i Blonie, läto icke tiden förflyta i overksamhet. En
riksdag sammankallades i och för kröningen, som försiggick inom den
för dylika ceremonier faststälda tiden [den 24 sept. 1705]. Vid
underrättelsen om att ryBka tsaren och konung August, hvilka för
tillfället uppehöllo sig i Litthauen, ämnade rycka fram mot Varsjav,
beslöto de begge konungarne att förekomma detta genom att tåga
fienden till mötes. Vid Grodno, dit de efter sju dagars marsch i
den strängaste köld och det svåraste väglag anlände [jan. 1706],
1 Enligt Norberg, »nf. arb. I sid. 566, var det i Oderbeltz, som kosackerna
ned gjordes.
2 Karl XII stannade i Ravitz ej ett fullt år, men väl mer än àttn månader.
* N&gra detaljer om en duell, hvari Poniatovski råkade, äro här
förbigångna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
