Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
delen få skrifvas på afundens konto. Härtill kommer dessutom den
omständigheten, att Ponti hemort var belägen så pass aflägsen från
hans nva fädernesland, att man endast med svårighet kunde erhålla
direkta upplysningar om hans familjeförhållanden. Kanske har äfven
Pontus själf varit föga angelägen att utreda förhållandet, då ju han,
om slägten äfven var af gammal adel, väl visste, att den ingalunda
kunde uthärda jämförelse, i hvad ämbeten och tjenster angick, med
dem, hvilka sedan flere århundraden stått tronen i Sverige nära. Huru
än härmed må förhålla sig, se vi dock af M. Mahuls arbete att De
la Gardieska slägten, särskildt hvad dess härstamning vidkommer,
intet har att afundas andra vid denna till Sverige inflyttade ätter, ja
t. o. m. flere inhemska, isynnerhet i en tid, då själfva det svenska
konungahuset knappast kunde leda sin härstamning längre tillbaka än
4 à 5 generationer.
Likaså kommer man genom M. Mahuls upptäckter till fullkomlig
visshet om slägtens egentliga hemort och den gamla föreställningen
om att Pontus De la Gardie skulle vara en »gascognare», torde
härmed vara fullständigt gendrifven.
Till slut må det tillåtas mig att nämna några ord om själfva
namnen d’Escouperie, De la Gardie och de Pouzzols. Att slägtens
ursprungliga namn varit d’Escouperie, framgår af ofvan meddelade
handlingar från 1500-talet och synes vara obestridligt. Mahul, som
utgifvit flere arbeten, såväl historiska som topografiska rörande
arron-dissemeutet Carcassonne, drager ej heller detta i tvifvel. Alla andra
tillnamn däremot, hvilka under olika tider burits af skilda grenar af
slägten, hafva upptagits af en slägtmedlem, emedan han innehade
någon adelsgård, hvilken enligt fransk sed berättigade honom att bära
titeln af seigneurSådana namn äro: de Bussol, de Pouzzols, du
Bouscat, de La Tour, de La Gardie och äfven i viss mån namnen
på de svenska friherre- och grefskapen Ekholmen, Leckö, Arensburg
m. fl., hvilka innehades af slägtmedlemmar i Sverige. De namn,
hvilka burits af de fleste medlemmarne äro de Pouzzols och de La
Gardie.
När Pontus De la Gardie inträdde i svensk tjenst stod det
honom ju fritt att på svenskt manér kalla sig Pontus Jakobsson; detta
har han dock ej gjort utan synes han i likhet med andra utländingar
bibehållit det namn, hvartill han ansåg sig berättigad i Frankrike.
Eget är att han ej då bibehöll slägtens gamla namn, d’Escouperie,
utan upptog namnet på en liten afvelsgård, som troligen ej ens
tillhörde honom2.
En af de äldsta bevarade svenska handlingar berörande Pontus
De la Gardie är den instruktion, som gafs honom och Joachim Grip,
när de såsom legater afgingo till Frankrike 15663. Redan i denna
1 Motsvarande det svenska uttrycket »herre till».
1 Möjligen hade han dock ärft. denna gård efter fadern, men afstltt den till
ain äldre broder, Auger d’Escouperie, som sedermera nämnes såsom egare af
densamma.
3 Riksregistraturet för detta år del. I, 30 maj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
