Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
ELOF TEGNÉR
i den ofantliga byggnaden — kunde, under äldre tider, då det
undantagsvis medgafs, endast få användas i bibliotekets »sala di
studio». Eljest voro arkivets skatter tillslutna: bannstrålen träffade
enhvar, som utan särskildt tillstånd inträngde i arkivets helgedom.
Öfverträdelser af detta, stränga förbud inträffade dock, enligt hvad
traditionen förmäler, men de skedde i djupaste hemlighet; att
sådana skett, betraktas ännu som en skamfläck i det påfliga
arkivets historia.
Numera äro så väl bibliotek som arkiv tillgängliga, dock
båda först efter särskild skriftlig ansökan. Deras förvaltning är
nu alldeles skild; ingångarna till deras lokaler äro belägna på helt
olika håll i det Vatikanska palatset. För tillträde till Vatikanens
bibliotek fordras en supplik, skrifven på »earta palumba», ställd
till hans helighet påfven — »gloriosamente regnante» —
personligen. Egendomligt nog fordras samma formalitet icke för att
vinna inträde i Vatikanens »archivio segreto»; ansökan därom
ställes till »il cardinale-archivista», och bruket fordrar äfven en
personlig uppvaktning hos denne kardinal. Detta ämbete
innehades af kardinal Hergenröther ända till hans i oktober 1890
inträffade död.
Hans eminens, tysk till börden, fordom professor i
Wiirz-burg och flitig kyrkohistorisk författare, hade under kyrkofurstens
purpur bevarat den tyske professorns lärda habitus. Ålder och
sjuklighet hade redan långt innan hans död brutit den lärde
forskarens krafter; i Vatikanska arkivet hade han vid tiden för
mitt besök icke varit synlig på länge. Dess faktiske chef var
dominikanerpatern H. Denifle, österrikare, i den lärda verlden
känd såsom en utmärkt medeltidsforskare och utgifvare af
medeltidsurkunder samt af »Archiv fiir Literaturgeschichte des
Mittel-alters» m. m. Af arkivets tjänstemän, alla liksom han, präster
eller munkar, anses han bäst känna dess innehåll, samt äger
den tyska lärda bildningens företräden af större omfattning och
vetenskaplig metod.
Försedd med kardinal-arkivariens skriftliga tillstånd,
tecknadt på den ansökan, som man personligen öfverlämnat, äger man
rätt att anmäla sig som forskare i Vatikanens berömda arkiv,
sedan 1880 öppnadt för alla nationers vetenskapliga forskare.
Vi minnas det uppseende, som i den lärda verlden väcktes
af påbudet om dess tillgänglighet. Arkivets öppnande var en
eftergift åt tidens fordringar, ägnad att ställa Leo XIII:s för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
