Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ITALIENSKA ARKIV OCH BIBLIOTEK
295
domsfrihet och intresse för historisk forskning fram i dagen.
Från många hål) har han också fått mottaga loford och
tacksägelser för den liberalitet, hvarmed portarna till det påfliga
arkivet slogos upp på vid gafvel, och forskare utan afseende på
trosbekännelse och nationalitet inbjödos att där inträda.
Lof-orden hafva icke varit oförtjänta. Onekligen var detta en
reform, storartad i sitt slag; och det är en känd sak, att Leo XIII
personligen lifligt intresserat sig därför, i strid med åtskilliga
kardinalers ännu ej öfvergifna åsikt. Han har insett, att
erkännandet af principen af den historiska forskningens frihet skulle
öka, snarare än minska antalet af påfvedömets vänner; faran för
minskning af dess anseende genom framdragandet af obehagliga
historiska fakta kunde genom försiktig tillämpning af denna
grundsats lätteligen undvikas.
Och vetgiriga forskare hafva kommit i mängd, särskildt från
Tyskland, för att samla urkunder och historiskt material ur de
rika förråden. Det var ej blott genom »la Tipografia Vaticana»,
ej blott åt. dess arkivtjänstemän, som det tillstaddes att
offentliggöra aktstycken ur Vatikanska arkivet, ehuru äfven dessa
föregingo med godt exempel. Theiners voluminösa »Monuinenta»,
utgörande 11 folioband, hafva på 1880-talet följts af påfvarna
Honorius III:s, Clemens V:s och Leo X:s »Regesta», hvilkas
utgifning ännu pågår under ledning af arkivets tjänstemän.
Namnen Hergenröther och Denifle samt Palmieri erinra om de
Vatikanska arkivisternas eget arbete för arkivets tillgodogörande. —
Franska forskare hafva äfven börjat publicerandet af påfliga
urkunder: Elie Berger har börjat utgifva Innocentii IV:s och L.
Auban Gregorii IX:s »Regesta»: första bandet af den sistnämnda
publikationen har nyligen lemnat pressen. De bära båda vittne
om den verksamhet, som utöfvas af »École fran^aise de Rome».
— Så väl Österrike som Tyskland hafva i Rom på statens
bekostnad upprättat historiska institut, väsentligen afsedda att
genomforska Vatikanska arkivet. Sickel och Kaltenbrunner hafva ledt
de österrikiska forskarnes arbeten, Schottmüller de tyska. Ett
digert band »Mittheilungen aus dem Vatikanischen Archive» har
redan utgifvits af österrikiska institutet genom Sickel.
Schott-miiller förbereder å det tyskas vägnar publicerandet af en stor
serie medeltidsurkunder.
»Fervet opus» är ett af de intryck, man erfar, då man
inträder i det Vatikanska arkivets »sala di studio» och ser alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
