- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tionde årgången, 1890 med register 1881-1890 /
311

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM ITALIENSKA ARKIV OCH BIBLIOTEK

311

Diplomatiska rapporter, äldre än vårt århundrade, från
Sverige till Italien påträtfas endast undantagsvis. Men utan tvifvel
finnas i de gamla italienska furstehofvens, i Venedigs och i
Vatikanens arkiv bland sändebudens berättelser, särskildt från Wien
och Paris, åtskilligt af intresse äfven för Sveriges historia, i
synnerhet under stormaktstiden. Nuntiaturberättelserna till påfliga
kurian från Polen äro upplysande för de katolska
reaktionsplanerna under Johan III:s och Sigismunds tid. — Några
anteckningar ur statshandlingar af detta slag gjordes: dels i Vatikanens
arkiv ur påfliga nuntiens i Paris bref vid tiden för
Monal-deschis afrättning i Fontainebleau, dels i Venedigs statsarkiv ur
depescherna från Rom rörande drottning Kristina och hennes
förhållande till påfven Alexander VII, dels därsammastädes ur
depescherna från Konstantinopel under en kortare tid af Karl XII:s
vistelse i Turkiet.

Att genomgå dessa oöfverskådliga massor af diplomatiska
rapporter från Europas olika hufvudstäder, för att uppleta hvad
som möjligen kunnat nämnas om Sverige, skulle fordra
mångdubbelt mera tid, än jag kunde disponera. Sannolikt skulle det
dock för vissa tiders och personers historia löna mödan.

Om sålunda källorna till Sveriges politiska historia af
naturliga skäl ej flöda synnerligen ymnigt i Italien, så saknas dock
icke bland de italienska arkivens och bibliotekens böcker och
handskrifter Svecana af hvarjehanda art. Svenskar, som rest i
Italien, eller där varit bofasta, hafva efterlämnat åtskilliga spår.
Så t. ex. Gustaf Vasas sköna och äfventyrliga dotter Cecilia,
markgrefvinnan af Baden, som vid Norditaliens furstehof sökte
förbindelser och skydd; så Pontus De la Gardie och Petrus
Rosinus, Johan III:s hemliga sändebud till Italien, m. fl. Gustaf
III hör äfven till dem som lämnat spår efter sina besök: i
Venedigs och Bolognas statsarkiv finnas utförliga anteckningar öfver
den svenska konungens mottagande i dessa städer och kostnaden
därför. Bref finnas på mer än ett ställe af K. G. Tessin, som
visa hans samlar-intresse och förbindelse med Italiens
konstnärliga och lärda verld; äfvenså af de svenske forskarna Gråberg
(di Hemsö) och Akerblad, soin i Italien efterlämnat literära
namn, o. s. v.

Utan jämförelse talrikast representerade, så väl inom den
tryckta som den handskrifna litteraturen, äro dock tvenne svenska
kvinnor: Birgitta, det svenska helgonet, och Kristina, den svenska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1890/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free