Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT INLÅGG I FRÅGAN OM UNION8DOKDMENTET AF ÅR 1397 315
hvilket det uttryckligen står att läsa, att det var tillkommet
med drottningens råd och samtycke, också verkligen var ett
uttryck af hennes vilja. Det är möjligt, att denna oriktiga
uppfattning legat närmare för en dansk historiker och att således
Hr Erslev har en större förtjänst i att hafva därifrån frigjort
sig, men för en svensk, hvilken i likhet med mig erhållit sin
grundläggande historiska bildning före den år 1843 i Sverge
importerade Skandinavismen, var det, tyckes det mig, snart
sagdt omöjligt, att icke studiet af unionsdokumentet skulle leda
till den uppfattning af drottning Margaretas ställning till
detsamma, till hvilken jag kommit. »Bevaren I mina bref, nog
skall jag bevara edra slott» hette det i svensk litteratur från
denna äldre tid, att drottning Margareta gäckande svarat
Svenskarne, då de klagade öfver att deras slott och län öfverlemnades
åt utländingar.1 När nu unionsdokumentet finnes uppenbart i
strid ined detta drottningens handlingssätt både före och efter
1397, är det ju lätt att inse, att dess stadgande i detta
afseende måste hafva varit henne ytterst misshagligt. Vidare är
i unionsdokumentet valrikesprincipen uttryckligen hyllad och
faststäld; men att drottningen, som olagligt kallat sig »arfvinge
till Danmark» och olagligt låtit sin son Olof kalla sig »verus heres
Sueciæ», icke kunde hylla denna statsform, som påtagligen skulle
i framtiden sätta hela hennes unionsverk i fara, är alldeles
evident. Af Hr Erslevs historia om Margareta har jag icke
behöft lära detta, och, uppriktigt sagdt, det har så länge legat
för mig öppet och klart, att jag först af honom fått veta, att
detta var något, att som historisk upptäckt framhålla.
Unions-brefvet, säger ändtligen Hr Erslev, var en »kompromiss»2 och
citerar samma uttryck af mig. Det citatet är oriktigt; jag säger
att akten var ett »försök till kompromiss»,3 och i detta ligger
uttryckt en väsentlig, en afgörande skilnad i vår uppfattning
af dokumentet.
På detvännefacsimiler, som åtföljaTraktatverket, finnes angifvet,
att det ena på mitt föranstaltande är taget i september 1878, det
andra i maj 1882. Under denna tid var Margaretas union toremål
’ Drottningens ord äro hämtade frän Ericus Olai, men icke fullt riktigt
Återgifna; Litteras quidem desnper nostras habetis, suademus quatenus ilias
dili-genter et sollicite conservetis, castra autem nostra procurabimus custodire et
con-servari. Ser. rer. Suec. II, 1 p. 121.
1 Erslev, a. st. sid. 3 (103).
* Inträdestalet, sid. 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
