- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tionde årgången, 1890 med register 1881-1890 /
328

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

328

O. B. RYDBERG

kvensen att erkänna betydelsen af de norska sigillens frånvaro.
För mig är det emellertid en afgjord sak, att det var före beseglingens
företagande, som något trädde emellan, hvilket föranledde att man
uppgaf konceptets renskrifning på pergament, hvilket icke blott af
bruket fordrades, utan af orden pk nedersta raden, där det heter att
de sjutton låtit sina sigill hängas vid brefvet, visar sig vid konceptets
uppsättning hafva ända i det sista varit tillämnade Hr Erslev har
uträknat, att biskopens af Roskilde sigill blifvit placeradt till en
del uppe i texten för att lemna rum åt ett stort sigill, som han
räknat ut skolat hafva haft sin plats där, i fall vid placeringen
den vanliga ordningen från venster till höger och icke en
omvänd vid denna undre rad blifvit följd. Men nu har denna
omvända ordning blifvit följd; jag har i min afhandling (sid.
37) anmärkt detta,1 och jag finner en osökt förklaring af detta
förfaringssätt däri, att de båda ärkebiskoparnes sigill voro så
stora, att man icke kunnat börja beseglingen å den andra raden
omedelbart under dem, utan därför, visserligen mot bruket,
fortsatt beseglingen i omvänd ordning på den sidan, där bästa
utrymmet fans. Hvad beträffar placeringen af Roskildebiskopens
sigill, sä anser jag denna bero därpå, att, då för hans och
Linköpingsbiskopens sigiller en alldeles otillräcklig plats fans mellan
ärkebiskopens af Upsala och Karl Ulfssons red an påtryckta sigiller,
vederbörande kanslit jensteinan* i valet att siitta biskopens af Roskilde
sigill ofvanom eller nedanom de omgifvande helt enkelt af
försigtig höflighet valde det förra. Hade man vid sigillens
placering haft så klyftiga beräkningar, som Hr Erslev förmenar, då hade
icke Karl Ulfssons sigill satts så långt till venster och så nära
Upsalaärkebiskopens, utan Roskildebiskopens sigill rätt väl kunnat
få plats i jämbredd med de andres, ty mellanrummen för de till
samma rad beräknade tvänne danska sigillen äro alldeles för
stora. Se planchen! Ändtligen, om man, då stunden var
kommen att besegla den akt, som skulle utgöra själfva
normalakten, verkligen varit ense, hvilket rimligt skäl kan anföras,
hvarför man icke bragte akten i behörigt och sedvanligt skick,
utan företog beseglingen å ett icke renskrifvet koncept, hvilket man
enligt Hr Erslev ämnade förse med en besegling, som af
pappersdokumentets hela nedre del skulle bildat snart sagdt en enda vax-

1 Hr Erslev säger (sid. 29 129): »Der er imidlertid i Seglenes Rækkefolge
en Ejendomtnelighed, som Hr Rydberg ikke har berørt» etc.

1 Det heter att vederbörande låtit sina sigill hängas vid brefvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1890/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free