Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
O. B. RYDBERG
»Af hvad jag i det föregående yttrat om drottningens
ställning till akten och Svenskarne, framgår, att jag icke anser den
hafva fallit genom någon ren och öppen bifallsvägran å hennes
sida; en händelse, som dessutom svårligen skulle passerat, utan
att hafva blifvit af traditionen bevarad. Icke heller anser jag
det sannolikt, att akten för slutlig pröfning kommit före på
någon mötets plenarsammankomst, utan har densamma, sedan
den, af de orsaker jag anfört, stannat i ofullbordadt skick,
blifvit helt enkelt lagd till handlingarne, med en eller annan
förklaring af drottningen, som därvid nog förstått att lämpa sina
ord efter sina afsigter.»
Akten föreligger omisskänligt till formen som ett fallet
förslag. Det är ju likväl alltid en möjlighet, att, om Norrmännen
vägrade sin besegling, icke under form af ogillande, utan under
inkompetensförklaring, på grund af de andlige rådsherrarnes,
ärkebiskopens och biskoparnes frånvaro, förslaget hänlagts icke
såsom fallet utan som hvilande; men detta har då varit endast
en skenmanöver, enär man med visshet vet, att flera
bestämningar i akten voro drottningen misshagliga, och att det utan
allt tvifvel var med hennes medverkan och samtycke, om ock i
hemlighet, som akten stannade i ofullbordadt skick. Därför kan
ock med visshet antagas, att huru hon än lade sina ord, för att
icke stöta Svenskarne, akten dock inför henne var ett fallet
förslag, hvilket hon aldrig ämnade att i oförändradt skick
återupptaga eller förskaffa formel giltighet. Jag har därför haft rätt att
om akten säga: »Den var ett fallet förslag, fallet genom
Norrmännens vägran och drottningens obenägenhet, men under
iakttagande å hennes sida af all den försigtighet, som saken och
ställningen kräfde, därvid icke utesluten den dunkla tvetydighet, hvilken
hon, när hon ansåg det nyttigt, utan tvifvel förstod att använda.»1
Omständigheterna vid aktens tillkomst i förening med senare
tilldragelser och den ur dessa alstrade ställningeu gjorde det
sedermera, dock först långt efter Margaretas död, möjligt att åt
1 Inträdestalet, sid. 39, 79. Jag har sid. 39, not 1, anmärkt: Det heter
i själfva slutbekräftelsen: »at alle thisse stykke æræ sua talædhe oc ende»
(beslutna); men den kort därefter, sedan saken var afgjord, verkstälda
kanslipåteck-ningen på dokumentets frånsida lyder blott: »huru thet war talet i Kalmarn». Jug
anser det icke vara utan orsak att man skrifvit blott talet. Hr Erslev förklarar
talet betyda aftalt. Jag tror icke, att man har rätt att tolka det annorlunda än i
sin enkla betydelse. Ordet endte är i texten det, hvarpå vigten ligger, men det
var icke användbart efter den slutliga utgången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>