Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
A. HAMMARSKJÖLD
0
Aret 1715 är ett vigtigt år i Peder Wessels lif. I april
utgick från Köpenhamn schoutbynachten von Gabel med 7
linie-skepp och 4 fregatter, som tillsammans förde 518 kanoner, samt
några små fartyg. Wessels fregatt tillhörde denna eskader. I
närheten af Femern på ungefar samma ställe, där Niels Juel
40 år förut besegrade och tog en svensk eskader ander Sjöblad,
sammandrabbade d. ^f april åter svenskar och danskar. Gabel
hade med sig alla sina skepp utom en fregatt om 20 kanoner.
Svenska eskadern, som kommenderades af schoutbynachten, grefve
C. A. Wachtmeister, bestod af 4 linieskepp och 2 fregatter med
tillsammans 313 kanoner. Klockan 4 e. m. började striden.
»Kjækt værgede de Svenske sig mod Overmagten»1. Sedan de
kl. 7 förgäfves sökt bryta sig igenom den danska linien, styrde
de mot holsteinska kusten. Mörkret skilde de stridande åt.
Gabel styrde mot norr för att afskära svenskarne återtåget genom
Stora Bält och ankrade för den skull mellan Langeland och
Femern. De danska fregatterna observerade dock noga
svenskarne. Wachtmeister sökte visserligen dagen därpå uppnå Stora
Bält, men hans skepp voro för illa medfarna för att detta kunde
lyckas. Som han dessutom saknade krut, satte han sina skepp
på grund vid Bulk utanför Kielerfjorden. En välseglande svensk
fregatt, Hvita Örn, lyckades visserligen arbeta sig fram mot
Stora Bält, men tvangs af Peder Wessels fregatt och en annan
att återvända till de andra svenska fartygen. Det var ock Wessels
signaler, som vägledde Gabel, så att han visste, hvart han skulle
segla för att åter träffa på svenska eskadern, som nu blef hans
byte. Löwendals galej var dock det första danska fartyg, som
den 25 april hann fram till svenskarne, hvilka då hissade hvit
flagg. Men när Wessel såg, att fienden höll på att förstöra sina
fartyg, hotade han i Gabels namn Wachtmeister med, att, om
han ej upphörde med ödeläggelsen, skulle han och hans folk ej
ha att vänta någon pardon. Wachtmeister kastade då sin värja
öfver bord och gaf sig åt Wessel, som förde sin fånge till Gabel.
När Wachtmeister passerade Löwendals galej saluterade fregatten
honom med 7 skott. Af den danske amiralen vardt han mycket
väl emottagen. Då Gabel sporde sin fånge, hvar han hade sin
värja, svarade Wachtmeister: »en fånge bär ingen värja». »Med
de höfligaste åtbörder presenterade» då den ridderlige Gabel sin
värja, hvilken Wachtmeister rörd mottog.
1 Garde, Den dansk-norske Sömagts Historie, s. 48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
