- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tionde årgången, 1890 med register 1881-1890 /
364

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Strödda meddelanden och aktstycken.

Ytterligare nägra ord om eriksgatan.

Doc. Kjelléns skrift »Om Eriksgatan» har varit föremål för en
granskning af E. Hildebrand i första häftet af denna tidskrift för
innevarande år, och då denna granskning är ganska detaljerad och
vidlyftig, är det icke min mening att härstädes prestera en ny
genomgående kritik af arbetet; det är endast i några vissa, starkt
begränsade frågor, som det är min afsikt att här yttra mig, hänvisande
såväl i afseende på afhandlingens hufvudsyfte och den ledande tanken
däri, som i afseende på dess förtjänster till nyssnämnda recension.

Jag fäster mig först vid författarens åsikt, att § 1 i
Vestgötalagen Retlösabalk bör dateras vid året 1172 (jfr. sid. 8 i anf. skrift).
Jag hyser liksom författaren den af prof. P. Fahlbeck i hans
afhandling »Om den s. k. striden mellan Svear och .Götar» först framställda
åsikten, att Retlösabalken utgör ett brottstycke af en kompromiss,
uppgjord mellan de om konungavalet under midten af 1100-talet
tvistande landskapen, men jag anser i motsats mot författaren, att
denna uppgörelse sannolikt är att hänföra till den stora fosterländska
rörelsen efter Erik d. heliges död, till hvilken tilldragelse Fahlbeck
själf hänvisar kompromissen. Författaren erinrar själf om, att äldre
historiska skriftställare (såsom Ericus Olai, Olaus Petri och Loccenius)
till Karl Sverkerssons tronbestigning förlägga en uppgörelse om
konungavalet, i det man vid sagda tid skall hafva öfverenskommit, att konung
skulle väljas skiftesvis ur Sverkers och ur Eriks ätt, så länge någon
på svärdssidan vore öfrig. Dalin uppgifver i sin Svea Rikes historia
(II, 123 o. f.) att ett stort möte år 1162 varit tillsammans i Uppsala
och fattat beslut om tronväxlingen mellan dc båda konungaätterna1.
Nu är det visserligen min tro, att det beryktade riksbytet mellan det
sverkerska och det erikska konungahuset är af våra äldre historiska
författare konstrueradt för att utgöra ett slags förklaringsgrund till
den jämna tronväxlingen mellan de båda konungaätterna2, men där-

’ Att Loccenius också (såsom författaren uppgifver) skulle omtala mötet i
Uppsala har jag mig ej bekant (jfr Loccenius’ historia, Lib. III, sid. 81).

2 Redan Lagerbring har enligt min åsikt anfört tillräckliga skäl emot ett
slikt riksbyte. Jfr Lngerbrings historia II, sid. 175 och 217—218.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1890/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free