Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YTTERLIGARE NÅGRA ORD OM ERIKSGATAN
365
för anser jag icke, att nämnde författare böra helt och hållet förbises,
då det gäller att datera själfva tillkomsten af lösningen utaf den
tvistiga frågan om konungavalet. Och hvad särskildt Dalins utsago
angår, menar jag, att man väl kan hålla för troligt, att ett slags
riksmöte varit samladt i Uppsala 1162, utan att därföre sätta tro till
det beslut, sora detta möte berättas hafva fattat angående
konungavalet. Dalin säger, att samma möte öfverenskom, att den svenska
ärkebiskopsstolen ständigt skulle vara i Uppsala, Sveriges gamla
konungasäte, och att den förste ärkebiskopen skulle utväljas bland
götarne (Sv. R. Hist. II, 124—125). Nu är det ju ett faktum, att
Sverige erhöll egen ärkebiskop med säte i Uppsala år 1164 och
desslikes, att mötet i Linköping 11Ö2 icke kunde ena sig rare sig i fråga
om ärkebiskopens residensort eller person. Då frågan 1152 blef
föremål för ett mötes behandling1, torde den hafva varit det äfven på
1160-talet, och de påfvebref, hvari den nya ärkebiskopsstolen först
omnämnes, antyda också något sådant2. Har nu ett möte varit
samladt och afgjort tvisten om ärkebiskopsstolen, synes det mig vara
ganska troligt, att samma möte äfven gripit sig an med åstadkom
mandet af en förlikning landskapen emellan ifråga om konungavalet,
hvilken förlikning bra mycket starkare kräfdes än den uti
ärkebiskops-frågan. Jag håller därföre Dalins uppgift för ganska trolig, med det
förbehåll nämligen, att mötets beslut i valfrågan icke är att läsa i
berättelsen om riksbytet, hvilken enligt min meDing är och förblir en
historisk konstruktion af synnerligen tvifvelaktigt värde, utan fast
hällre i Vestgötalagens Retlösabalk § 1. Öfver Erik d. heliges graf
hafva Sveriges landskapsfolk slutit sig närmare hvarandra genom att
undanskaffa de trätoämnen, som hittills bragt oenighet åstad. Frågorna
om konungavalet och ärkebiskopsstolen hafva lösts genom snarlika
kompromisser. Konung och ärkebiskop tagas båda från Götaland,
men Upplands hufvudort utses till ärkebiskopens säte och dess folk
tillerkändes rätten att för framtiden »taga och vräka» rikets konungar.
Och att nu händelserna under Karl Sverkerssons och Erik Knutssons
regeringar skulle gifva vid handen, att kompromisstillfàllet i afseende
på konungavalet måste förläggas tio år senare än 1162, det har doc.
Kjellén efter mitt förmenande ingalunda lyckats uppvisa. Visserligen
tappade konung Karl snart sin krona i strid mot Erik d. heliges son,
men denna tronstrid är, redan den, af skild natur från de närmast
föregående. Knut Eriksson gick enligt pålitliga underrättelser i
landsflykt till Norge efter Karl Sverkerssons afgörande seger öfver Magnus
Henriksson och efter fruktlösa försök att med vapenmakt emotstå
kung Karl, och detta faktum synes mig på en gång tala emot det
s. k. riksbytet och för en kompromiss, sådan som Vestgötalagens
retlösabalk innehåller. Uppländingarne måste afsäga sig Eriks ätt
och i stället hylla den östgötiska sverkerska ätten; de måste tillåta,
att Eriks närmaste arfvinge for rikets frid och landskapsfolkens endrägt
1 Att detta var förhållandet framgår bl. a. af Anastasia» IV:s skrifvelser af
år 1153 N:o 820 och 38 i Dipl. Svec.
2 Alexander HI-.s bref af d. 5 aug. 1164, N:o 49 och 50 i Dipl. Svec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
