Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SILFVERSTOLPE, RIKSRÅDET GREFVE A. J. VON HÖPKENS SKRIFTER 1J
Riksrådet grefve A. J. von Höpkens skrifter, samlade ooh i urval
utgifna af Carl Silfverstolpe. Förra bandet.
Minnesanteckningar. Tal. Bref. 491 sid. 8:0. Stockholm, P. A. Norstedt
& Söner, 1890.
Medan utgifningen af Axel Oxenstjernas skrifter som bäst
fortgår, framträder nn ytterligare med Anders Johan von Höpkens skrifter
en ny märklig prydnad för Sveriges historiska literatur; och liksom
Vitterhets- historie- och antiqvitets-akademien funnit den rätte mannen
att utföra det första väldiga arbetet, så har den förtjenstfulle samlaren
och utgifvaren af Höpkens skrifter funnit andra akademier villiga att
lemna det behöfliga understödet för det sistnämnda verket.
Vetenskapsakademien har därmed gifvit en hedrande gärd åt minnet af sin
främste stiftare och Svenska akademien åt sin förste ledamot.
Väl kan man icke instämma i franske ambassadören Lanmarys
till sin regering afgifna omdöme, att Höpken egde Oxenstjernas alla
utmärkta egenskaper och var fri från hans fel; ty såsom statsman
kan Höpken visserligen icke ställas i jämnhöjd med den store
rikskansleren, men såsom teoretisk tänkare och skriftställare torde han
däremot vara Oxenstjerna öfverlägsen; och utom det betydliga såväl
historiska som vetenskapliga värde, hans skrifter ega, erhålla de af
hans framställningskonst ett fängslande behag, som gör författaren
ännu för vår tid, såsom Geijer framhåller, i hög grad personligen
intressant.
Utgifvaren har ock kunnat anbefalla det nu utkomna verket till
läsning med att anföra omdömen af två samtida kompetenta domare,
nämligen Tessin, som utlåtit sig, att Höpken skref bättre än någon
i riket, oeh Gustaf III, som förklarat, att hans vett, hans grundliga
lärdom, hans sanna smak, hans manliga vältalighet blifvit ett mönster
för den svenska vitterheten.
Sedan gammalt väl förfaren i samlandet och ordnandet af
historiska skatter har utgifvaren med mycken möda och omsorg, utom
hvad som förut funnits tryckt, i såväl offentliga bibliotek, som
offentliga och enskilda arkiv, uppsökt hvad som flutit ur Höpkens penna
och framlägger nu efter noggrannt urval det, som däraf funnits
förtjent, indeladt i fyra grupper: Minnesteckningar, Tal, Bref och
Statsskrifter, hvaraf de sistnämnda skola förekomma i nästa band.
Med afseende därpå, att dessa skrifter till innehållet i allmänhet äro
att hänföra till tvänne skilda hufvudområden, det ena omfattande
politiska ämnen och det andra lärda eller vittra, hade det varit
fördelaktigt, om indelningen därefter kunnat lämpas. Men ehuru
Höpken mindre än de fleste andra författare sammanblandat olika
ämnen, hade likväl ett fullständigt särskiljande efter denna grund icke
kunnat genomföras utan att sönderstycka en del skrifter, och det har
Hut. Tidskrift 1890. Gratuhn. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
