Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
ÖFVltRSIGTBB’ OCH GRANSKNINGAR
August. Brefväxlingen mellan Fredrik VI och hans norska regering
har först nyligen offentliggjorts i »Meddelelser fra Krigsarkiverne»,
från hvilken samling de här föreliggande brefven blifvit tagna och
för sig utgifna, såsom utgörande ett sammanhängande helt af
allmännare intresse. Brefväxlingen har emellertid långt förut varit känd
och begagnad af enskilda forskare, som äfven publicerat större eller
mindre delar däraf. Så Wegener i Aktmæssige Bidrag, Raeder i
Danmarks Krigshistorie och Y. Nielsen i sin omfattande biografi öfver H.
Wedel Jarlsberg1. I synnerhet den sistnämnde har haft tillgång till
en mängd andra handlingar i offentliga och enskilda samlingar, som
för ett rätt bedömande af Kristian Augusts uppförande och hans
planer täfla i betydelse med denna brefväxling. Och dock kan man
ingalunda säga, att det fullständiga utgifvandet af dessa akter varit
mindre nödigt. Ty huru noggrant en forskare än måtte göra sina
arkivstudier, får han sällan genom handskrifterna den fullständiga
insigt i hela sammanhanget, som en tryckt och väl ordnad
aktsamling gifver, hvilken kan åter och återigen rådfrågas vid uppstående
tvifvelsmål.
Fredrik VI hade rätt: tryckningen af de offentliga dokumenten
måste vara af största intresse för publicum. Jämför man nu Kristian
Augusts apologi med de offentliga brefven, så skall man finna, att
de stämma fullständigt öfverens i allt, som angår det tilltänkta
norska anfallet mot Sverige under året 1809. Det visar sig, att
konung Fredriks befallningar om ett anfall mot Sverige allt intill d.
14 juli icke voro kategoriska, utan alltid gifna under förutsättning af
samverkan med ryssarna. Det heter, att vapenstilleståndet skulle
uppsägas, »naar Russerne indrykke i Sverig» (d. 28 maj), eller att
Kristian August skulle vara beredd att angripa, antingen när han af
konungen fick befallning, eller när han erfor, att ryssarne angrepo
(d. 5 juni), eller att, när ryssarne ryckte fram, borde norrmännen göra
detsamma (d. 8 juni till Kaas), eller slutligen, att Kristian August
skulle besätta vissa uppräknade svenska landskap, så snart han erfarit,
att ryssarne ryckt in (d. 19 juni). Och då Kristian August d. 14
juni begärde upplysning om när det skulle anses, att ryssarne
angrepo Sverige, erhöll han genom en depesch af d. 22 i samma
månad det besked, att detta vore fallet, »så snart Kristian August erfarit,
att ryssarne ryckte fram från Umeå och Torneå, och att dessa
kolonner närmade sig hvarandra». Då nu ryssarne under hela kriget
aldrig kommo längre än knappa 4 mil söder om Umeå och Kristian
August för sin del med rätta ansåg all samverkan med dem omöjlig,
förrän de nått Hernösand, men detta oaktadt mot slutet af juni vid
erhållen underrättelse att ryssarne bröto upp fråu Umeå, träffade
öfverenskommelse med Krogh om att denne skulle i enlighet med en
förut uppgjord och af konungen gillad plan, boija operationerna från
norska sidan med ett infall i Jämtland, hvilket ledde till Kroghs
bekanta inmarsch i juli, så torde man knappt kanna förneka, att Kri-
1 Se HUt. Tidskrift 1887, sid. 209 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
