Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i52
ÖFVEB8I0TBB OCH GRANSKNINGAR
har sålunda blifvit en på grundvalen af forskningens hittills ernådda
resultat bygd teckning af det finska samhällsskickets gestaltning, en
historia om landets lagar och förvaltning, om folkets krigiska och
fredliga idrotter, andliga och materiella kultur. Skildringen af det
svenska moderlandets häfder är som sagdt kortfattad, någon gång
måhända alltför knapphändig. Läsaren finner snart, att förf:s berättelse
preglas af den samvetsgranna objektivitet, som man haft anledning
att vänta af förf:s namn. Ingen obehörig vare sig politisk eller
språklig tendens har förvillat hans blick; han har förstått att se de
historiska personligheterna i belysningen af de förhållanden, under
hvilka de lefde och verkade, och äfveu att bedöma deras handlingar
från andra synpunkter än den rent finska. Stilen är klar och
lättfattlig och på det hela taget ganska vårdad.
Vi skola i det följande antyda ett och annat af det förtjenstfull»
arbetets rika innehåll äfvensom påpeka en del mindre oegentligheter
och misstag, som vi antecknat.
• ■ *
•
Sedan förf. redogjort för de finska stammarnes invandring samt
lemnat en framställning af deras gudalära, seder och lefnadssätt,
sysselsätter han sig med den äldsta svenska kolonisationen och visar,
att denna helt säkert egt rum tidigt — redan under svenska
hednatiden. För rigtigheten af denna åsigt tala som bekant åtskilliga
omständigheter; den mängd ortsnamn förf. anför synes särskildt
bevisande. — Med den svenska eröfringen träder Finland ut ur mytens
och sagans dunkel; dock vet man ej mycket att förtälja om landets
öden under den närmaste tiden efter helge kung Eriks tåg. Förf.
belyser emellertid, så vidt görligt är, denna periods historia samt
uttalar och styrker med bevis sin mening angående flere omtvistade
punkter inom densamma. Sålunda framhåller han origtigheten af det
påstående, som gjorts, att Finland under biskop Tomas’ tid skulle
betraktats som en andlig stat, stående direkt under påfvens skydd och
oberoende af all verldslig öfverhet. I sin skildring af biskop Tomas’
verksamhet antyder förf. (I, s. 40—41), att denne troligen planlagt
eller medverkat vid det svenska krigståg, som enligt ryska krönikor
1240 företogs mot ryssarne och som slutade med svenskarnes
besegrande vid Neva af furst Alexander af Novgorod. Något bevis härför
har förf. emellertid ej kunnat anföra. Det nämda tåget var
förmodligen en ganska obetydlig episod; det förtjenar att observeras,
att furst Alexander först i långt senare tider erhöll tillnamnet
Nev-8kij— »Tavasternas hamn», där Birger Jarl landsteg, vill förf. ha
förlagd till någon hafsvik på Nylands södra kust (I, s. 42). Olika
meningar ha, som kändt är, framstälts om densammas läge. — En
annan tvistefråga är tolkningen af uttrycket »Kajana haf» (Helsinge
haf) i 1323 års traktat mellan Sverige och Novgorod. Förf., som
1 Se Hjärne, Frftn Moskwa till Petersburg g. 51—52.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
