Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCHYBBRGSON, FINLANDS HISTORIA
55
synes hysa en s&dan uppfattning och klandrar Karl, för dat han »dref
bönderna att p& egen hand gripa till vapen» utan att lemna dem
n&gon verksam hjelp (I, s. 365). Dock kan man ej värja sig för
det intrycket, att jäsningen i sinnena till följd af Flemings tyranniska
regemente var sidan, att den af sig själf mäste leda till en våldsam
eruption. Hvad som frapperar är att se den moderation och foglighet,
hvarmed den barske och hänsynslöse Fleming förfor efter sin seger
öfver bönderna; i detta hänseende kunde hans hätske dödsfiende Karl
haft åtskilligt att af honom lära.
Mötet i Jönköping febr. 1Ö99 bör ej benämnas riksdag,
såsom af förf. sker (I, a. 369); endast adeln från alla landsändar hade
kallats, hvarjämte äfven biskoparne infunno sig. — Förf. glömmer ej
den förbindelse, hvari Sveriges och Finlands folk står till Karl IX
för tryggandet af den protestantiska religionen och afhjälpandet af
mångahanda missbruk inom förvaltningen; däremot har han alltför litet
betouat den storartade betydelse Karls regering egde för utbildningen
af det på liflig samverkan mellan regering och ständer grundade
statsskick, som under de närmast följande tiderna utgjorde svenska
väldets styrka.
Genom 1617 års fred med Ryssland förvärfvade Sverige bl.
a. Kexholms län. Förf. har lemnat en skildring af det dåtida
tillståndet inom detta område med angifvande af de förhållanden, som
gjorde, att det så länge kom att intaga en från Finland afskild
ställning. — Betydelsen af Gustaf Adolfs reformer i rikets inre styrelse ’
framhålles. Trettioåriga krigets händelser beröras blott i korthet och
förnämligast med afseende fast på den andel de finska trupperna
i dem togo. Förf:s åtgärd att i kapitlet om Gustaf Adolfs regering
fullfölja skildringen af kriget ända till westfaliska freden är skäligen
oegentlig och olämplig.1 — Att vid utskottsmötena under denna
tid nästan alltid representanter för blott de tre högre stånden voro
närvarande, framgår ej af förf:s ordalag på tal om dessa möten (I,
B. 420).
Af Per Brahes storartade och genomgripande verksamhet i
Finland har förf. gifvit en vidlyftig och sympatiskt hållen teckning. Till
många olika områden sträckte sig Brahes omtanke; det vackraste
resultatet af hans sträfvanden blef emellertid Åbo universitet — en
skapelse, hvars epokgörande inflytelse på Finlands framtid snart trädde
i dagen. Samtiden anade, såsom förf. säger, att »en ny tid af ljus
och bildning grytt» för Finlands folk. Samtidigt arbetade biskop Isak
Rothovius och hans efterträdare med trägen energi på att införa en
bättre ordning och anda i det kyrkliga lifvet. En skuggsida i
samhällsutvecklingen var dock aristokratiens stigande makt och
förlänings-väsendets oerhörda utoträckning.
Om kammarfiskalen Samuel Cröells räfst med fogdar och
andra ämbetsmän har förf. åtskilligt att berätta (I, s. 464—466);
likaså får man efter »Conventsprotokoll aff Cajana» (i svenska kammar-
1 Genom tryckfel uppgifves (I, s. 430) Gustaf Adolf i slaget vid Breitenfeld
ha anfört venstra flygeln i st. f. högra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
