Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
ÖFVBB8IGT1E OOH GBANSKHIMGAB
beslut om stapeltvångets brytande blef en epok i den finska handelns
historia.
Den allmänna svenska historien under frihetstiden har förf. endast
i flvgtiga drag berört, där den ej för riktningen af den finska varit
afgörande. Det är ju ej att undra på, att de ständiga
riksdagsintrigerna och partistriderna synts honom ej blott föga tilltalande utan
ock för hans ämne främmande; dock f&r ej förbises, att det
statsmaskineri, som arbetade under dessa stormiga partifejder, och den
politiska erfarenhet, som förvärfvades genom dem, haft en
genomgripande betydelse icke allenast för de konstitutionella formernas
utbildning i Sverige, utan äfven för gestaltningen af det statsskick,
hvarpå Finlands nuvarande samfundsordning hvilar. Det skulle ha
varit en ytterligare förtjenst hos förf:s verk, om denna synpunkt något
betonats. — Något ovanlig och enligt anmälarens förmenande
hvarken från svensk eller finsk ståndpunkt så synnerligen lämplig är
den periodindelning af frihetstiden förf. använder, nämligen: 1)
Frihetstiden. Finland 1721—1741. 2) Frihetstiden. Partibildningen.
Kriget med Ryssland 1741—1743. Riksdagen 1742—1743. 3)
Frihetstiden. Hattarnes styrelse 1743—1756. 4) Frihetstiden.
Stän-derväldets fall 1756—1772. Hvarför t. ex. ej under en och samma
rubrik och i ett sammanhang behandla hattarnes förvaltning ända till
deras fall vid 1765—1766 års riksdag?
Förf:s uppgift (II, s. 61), att bönderna vid frihetotidens
riksdagar, utom från sekreta utskottet, äfven voro uteslutna från de
flesta öfriga utskott och deputationer, är oriktig; likaså tål hans
påstående (II, s. 178), att vid 1760—1762 års riksdag de rådsplatser,
som på ett eller annat sätt blefvo lediga, till större delen besattes
med medlemmar ur mösspartiet, vid åtskillig modifikation. —
»Vexel-herrarnes» öde vid 1766—1766 års riksdag afgjordes ej alldeles på
det sätt, som förf. anger (II, s. 181); det var stånden själfva, som
slutligen bestämde deras fängelsestraff, sedan justitiedeputationen
förklarat dem brottoliga. (Se 8veriges illustr, hist. V, g. 180—181).1
Gustaf III får af förf. det vackra och väl förtjente vitsordet, att
han mer än någon af gina föregångare vinnlade gig om Finlands
bästa. För landets försvar, redan af hattregeringen upphjälpt genom
Sveaborgs och Svartholms anläggande och andra åtgärder, lade
konungen i dagen en oförtröttad ifver; han hade ett synnerligen dugligt
verktyg i G. M. Sprengtporten, innan denne orolige ande böljade
smida sina planer på Finlands lösgörande från Sverige. Storskiftet
och andra frihetstidens ekonomiska planer fullföljdes, och den lugna
utvecklingen under förra delen af Gustafs regering stördes endast af
en del bondeoroligheter, som dock berodde på missförhållanden af
blott lokal natur.
Anjalamyterieto historia har af förf. stälts i riktig dager, och
han har p& flere ställen betonat, att Sprengtporten och hang menings-
1 Tsar Ivan VI kallas, II, s. 96 rad 14 nppifr., kejsarinnan Anna» son i st.
f. systerdotterson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
