Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILHELM VESSBERG, OM SVENSKA RIKSDAGEN 17 7 2-1809 73
en sammanfattande framställning, men däremot finnas bearbetningar
af nästan alla dess särskilda riksdagar: slutet af revolutionsriksdagen
samt 1778—79 års riksdag i Montana afhandling: Bidrag till
Gustaf III:s historia I, 1786 års riksdag af C. Fr. Wærn, riksdagen 1789
af W. Tham och riksdagen i Gefle 1792 af Tornérhjelm. Ett
synnerligen viktigt material för riksdagshistorien bilda naturligtvis ståndens
protokoll, som just under denna period började tryckas. Under
frihetstiden hade början till offentliggörande af riksens ständers
förhandlingar gjorts, då riksdagstidningar från och med 1755—56 års
riksdag lemnade allmänheten kortfattade redogörelser af
riksdagsärendenas gång. Efter tryckfrihetens införande 1766 blefvo massor af
enskilda anföranden och memorial, utskottsbetänkanden, utdrag ur
ståndsprotokoll m. m. utgifna af trycket, men ett fullständigt
publicerande af ett riksstånds eller ett utskotts protokoll och handlingar
kom aldrig till stånd med det enda undantag, att samtliga protokoller
vid sekreta utskottets, sekreta och justitie deputationernas
gemensamma sammanträden 1769 angående författningens revision
fullständigt trycktes. Äfven efter 1772 utgåfvos riksdagstidningar genom
regeringens försorg, dock icke vid 1789 års riksdag. Från 1786
läto adeln, borgar- och bondestånden trycka sina riksdagsprotokoller,
adeln dock för 1786 års riksdag endast i utdrag. 1789 förhindrade
konungen den påbörjade tryckningen af adelns protokoll, hvarför
denna riksdags adelsprotokoll först 1809 fullständigt utgåfvos. För
de följande riksdagarne däremot trycktes protokollen utan hinder med
undantag däraf, att K. M. förbjöd tryckningen af adelsprotokollet för
deu 28 maj 1800, hvilket därföre först 1809 utgafs. Presteståndet
har däremot aldrig utgifvit sina protokoll under denna period, ehuru
det flera gånger sattes i fråga. Utom allt detta finnes åtskilligt om
tidens riksdagshistoria i den tryckta memoarlitteraturen och i senare
framställningar af den politiska historien. Hr Vessberg har således
kunnat bygga sin afhandling på ett ganska rikt tryckt material, men
har dessutom i riksarkivet och riddarhusarkivet genomgått en mängd
otryckta riksdagshandlingar.
Afhandlingen sönderfaller i tvänne hufvudafdelningar: om
riksdagens sammansättning och om riksdagens verksamhetsformer. Den
förra afdelningen har blifvit jämförelsevis styfmoderligt behandlad, då
den endast upptager 29 sidor af hela afhandlingen. Denna del är
också det svagaste partiet af afhandlingen. R. F. 1772 innehöll intet
om ståndens sammansättning. Dess 39:de § förklarade väl alla från
år 1680 till den 21 aug. 1772 såsom grundlag ansedda stadgar för
afskaffade och förkastade, och därmed var naturligtvis 1723 års
riksdagsordning upphäfd, men huruvida den mängd af stadgar och
resolutioner, som närmare utfört och kompletterat riksdagsordningens
bestämmelser om ståndens sammansättning, därföre skulle anses såsom
upphäfda, var tvifvelaktigt. Gustaf III afgjorde denna fråga, då han
i riksdagskallelsen den 9 sept. 1778 förklarade, att Ridderskapet och
Adeln hade att ställa sig 1626 års riddarhusordning till
efterrättelse, men af presteståndet kallades samtliga præsides »jemte så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
