Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGNUS SANDEGBEN,- STATSHVÄLFNINGEN I SVEBIGE 1809 81
kan näppeligen varit något annat än samtalet med officerarne. Detta
skalle således vara att förlägga mellan de båda sistnämnda
tidpunkterna. 1
Återgå vi nu till frågan om orsakerna till Adlersparres snöpliga
öfvergifvande af sin djärfva plan, så finna vi förf. söka dem dels
däri, att den konselj, hvilken uttalat som sin mening att konungens
abdikation endast kunde mottagas af ständerna, hade bundit sina
händer, dels däri, att man ville invänta Napoleons mening. Mot
det förra argumentet kan genast det inkastet göras, att samma källa,
hvarur förf. hämtat uppgiften härom, tydligen angifver detta skäl
såsom ett svepskäl, och att de verkliga skälen voro andra än det
mera formela, som anfördes. Mot det senare, äfven det hämtadt ur
T. W:s anteckningar2 kan ställas samme förf:s uttalanden i dagboken
för d. 27 och 28 mars, där Napoleons inflytande härvidlag tänkes
begränsadt till utseende af tronföljare, hvilken fråga ju var oberoende
af hertigens utropande till konung. Slutligen bör fasthållas, att den,
som egentligen dref denna plan, var Adlersparre; hvilka hans motiv
voro, är det, som frågan närmast gäller, och de kunna svårligen ha
varit andra äu officerarnes obenägenhet; han säger det själf, och en
dylik inverkan stämmer väl öfverens med hvad Björnstjerna(II,60)berättar
om hans benägenhet att hänskjuta allt till officerarne för att göra
ansvaret gemensamt. Hade det skäl, som den ofvan nämnda extra
konseljen anförde, nämligen hänsyn till ständernas rätt, och som förebars
redan d. 27 mars, haft någon väsentlig betydelse för Adlersparre, så
skulle han naturligen aldrig väckt förslaget.
Förf. redogör vidare för det s. k. Håkansonska förslagets
tillkomst och lyckas med stöd af T. W:s anteckningar ställa de olika
faserna af dess utvecklingshistoria i en fullständigare belysning. Därpå
följer en kortfattad framställning af förslagets hufvudinnehåll och dess
förhållande till föregående grundlagstiftning. Om utrymmet
medgifvit, skulle större utförlighet i sistnämnda afseende varit af
synnerligt intresse. När förf. jämför H. F.3 med det gustavianska
statsskicket, skiljer han ej på dettas båda utvecklingsskeden, betecknade
af förenings- och säkerhetsakten såsom gräns, ej heller tager han någon
1 Det kan visserligen invändas att T. W. några dagar senare (d. 4—6 april)
uppgifver, att projektet till hertigens utropande till konung, nu förfallit, sedan
uti en uti detta ämne befald extra konselj riksdrotsen förklarat sig vara däremot,
så snart det skulle verkställas innan ständernas sammankomst, Detta synes dock
endast innebära en mera officiel stadfästelse å ett förnt fattadt beslnt.
Motiveringen hvilar på samma skenskäl, som förut d. 27 mars användts mot konungen.
Vidare är att märka, att man hos T. W. kan vänta särskildt märke rådt allt, hvad
hans fader riksdrotsen gör. Eget förefaller det emellertid, att han icke
omnämner Adlersparres samtal med sina officerare.
2 Eget nog hänvisar förf. till T. W:s dagbok för d. 24 april. Där är det
emellertid fråga om en helt annan sak, nämligen om hnrn ständernas uppsägande af
sin tro och huldhet och hertigens utropande till konnng skulle inpassas i
riksdagsplanen. Det Adlersparreska förslaget är längesedan fallet. Det enda
bevisstället hos T. W. fins under d. 30 mars.
3 För korthetens skull använda vi denna beteckning af det Håkansonska
förslaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
