Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
A. HAMMARSKJÖLD.
Sedan 1710 hade svenskarne börjat idka kaperi.1 Under
det stora Nordiska kriget hade nämligen svenska sjöfarten mer och
mer aftagit, enär den stördes både af vänskapliga och fiendtliga
makters kryssare. Svenska regeringen hade visserligen en lång
tid sökt skydda densamma genom konvojer, men när dessa 1713
upphörde, måste handeln aftyna och kaperiet tilltaga. Genom
sitt kaparreglemente af år 1715 lyckades Karl XII sätta än
mera lif i det sistnämnda. Enligt detta reglemente utsträcktes
friheten att idka kaperi till alla vänskapliga makters undersåtar,
som däraf ville begagna sig, och det fordrades blott, att anmälan
-därom gjordes, samt att hvar och en försåg sig med
tillstànds-bref. Hvarje fienden tillhörigt fartyg skulle anses som god pris,
äfvensom alla neutrala makters fartyg, som gingo på Finland
och Östersjöprovinserna, emedan Karl XII förklarat dessa land
i blokadtillstånd. »I reglementet talas hvarken om borgen för
möjliga skadeersättningar, ej heller om någon andel i vinsten fur
kronan»; ty i sista punkten säges det, att »allt, som kan
uppbringas och af domaren för pris förklaras, det skall
komiss-hafvaren och dess redare tillfalla, utan någon den ringaste
afgift till Kongl. Maj:t eller publicum». Kaperiet tog nu ett stort
uppsving, och ansenligt var det byte, som kaparne vunno. En
ny och förmånlig organisation fick kaperiet genom en förordning
af den 15/29 januari 1716.2 Enligt denna skulle alla »kaprar» i
och omkring Göteborg sättas uti ett kompani under Lars
Gathen-hielin, som samma år blef adlad och året därpå kommendör i
flottan. Han bedref nu kaperiet dels med kronans fregatter,
som han mot kaution fick låna, dels med egna fartyg. Att
han, såsom några påstå, egt 50 fartyg i sjön är osäkert, men
säkert är, att han och brodern, amiralitetskaptenen Kristian,
idkade kaperi med ett stort antal fartyg. Karl XII gynnade
Lars Gathenhielm pà flera satt, bland annat fick ban förse sig
med skeppsvirke från kronans skogar, dock mot betalning.
Med en häpnadsväckande våghalsighet, lycka och vinst
be-drefvo dessa »kaprar», af hvilka några voro engelsmän och
fransmän, sitt yrke. Både i Kattegat, Skagerack, utanför Lindesnäs
samt i själfva Nordsjön, ja, ända nere vid den holländska eller
’ Till grund för denna framställning om kaperiet ligger W. lierg, »Samlingar
till (iöteborgf historia», d& ej andra källor ungifvaa.
2 Lagermark, Striderna vid Vestkusten 1717 och 171H, s. ti. Detta arbete
är en fortsättning af samme författares afhandling »Karl Xil:s krig i Norge 1716».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
