Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TORDENSKJÖLD OCH SVENSKARNE.
3
engelska vallen svärmade de omkring och togo det ena fartyget
efter det andra. Understundom var det nästan endast genom
desse »kaprar» Sverige upprätthöll postförbindelsen med det öfriga
Europa. Den kungliga posten öfverfördes nämligen ofta af dem
till Nederländerna.1 Det byte de togo fördelades mellan
kaptenerna i förhållande till hvad hvar och en af dem lemnat till
fartygens utrustning. Bytet måste ha varit ansenligt, ty
Gathen-hielm lär ha kunnat göra kronan betydliga
penningefcirsträck-ningar, understundom till och med stora föräringar. I så fall
var det icke alldeles utan skäl, som Gathenhielin kunde skrifva
till Karl XII, att han gick »till sjös i den allerunderdånigste
förmodan att göra Eders Kongl. M:t och fäderneslandet ett
allernådigst nöje och välbehag.»* Konungen följde ock med
stort intresse och »nådigt nöje» den djärfve halländingens företag,
hvilket inan kan se af hans brefvexling med generalguvernören
Mörner. Till denne skref nämligen konungen flere gånger, att
han »låter sig i nåder väl behaga hvad kommendör Gathenhielin
föreslår.» Och Karl XII gjorde mera än detta; han höll sin
mäktiga hand öfver den lycklige kaparen, så att dennes många
och farliga fiender ej kunde störta honom i förderfvet.3
Att svenskarnas kaperier väckte oro, harm och missnöje i
Köpenhamn är ej att undra på. Någon måste blifva syndabock
tör den skada och de förluster, som genom dem tillfogades
staten och den enskilde, och denne blef Tordenskjöld. Man ansåg
nämligen, att de svenske kaparne aldrig skulle ha vågat eller
kunnat uppträda med en så stor djärfhet och framgång, om
Tordenskjöld i tid varit ute med sina örlogsskepp. Nu hade
han i stället handlat försumligt och ej visat sig vuxen sin plats
som chef för nordsjöeskadern. Dessa beskyllningar voro dock i hög
grad orättvisa. Han hade själf i februari öfverfört trupper från
Danmark till Norge, och redan i samma månad hade han flere
skepp och galerer ute: dock hade han af brist på folk och
förnödenheter ej kunnat utsända så många som han velat. Men
de, som voro ute, gjorde flere priser, så t. ex. kapten-löjtnant
Grip, hvilken utom andra priser tog ett holländskt skepp, som
1 Amiralitetets i Göteborg skrifvelser t Kikaark,
1 Gathenhielm till Karl XII 1716 ’/„„ Amiralitetet, i Göteborg »krifvel»er.
J Fryxell, XXIX, 88. 78—80, har, såsom man af W. Bergs Samlingar till
Göteborgs historia, II b. 143—G8 kan se, många oriktiga uppgifter och orättvisa
omdömen om Gathenhielm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
