- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891 /
7

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om TORDENSKJÖLD OCH SVENSKARNE.

7

valla sammanträffade denne med Mörner och berättade för
honom, att det i Fredrikstad varit ett allmänt tal om, att
Tordenskjöld skalle angripa Göteborg. På sin väg till Sundsborg fick
Mörner i Tanums prestgård höra, att Tordenskjolda flotta passerat
där förbi enligt uppgift med 3,600 man landttrupper ombord,
således omkring 2,000 mer, än det verkliga antalet var. Till
konungen skref Mörner den jj-^, att han »gjort den anstalt som
möjligen ske kan.» Alldeles fri från oro öfver fiendens
förehafvande lärer han dock ej ha varit, ty efter ett kort besök i
Sundsborg återvände han så godt som omedelbart därefter till
Göteborg, dit han anlände den ’/’ s maj. Genast vid
ankomsten ur vagnen måste han stiga till häst för att taga
försvarsanstalterna i ögonsikte.1 Mörner måtte dock långt för detta ha
gjort sina anstalter, ty den visste Tordenskjöld, att fienden

genom uppförande af skansar och »grov skyt dagligen
fortifice-rer sig meget stærk ved Gothenborg, Elfsborg og Gamle og
Nye Verv.»8 Häri hade ej Tordenskjöld bedragit sig. Vid hans
framkomst till Göteborg voro mellan Käringberget och Gamla
Elfsborg vid ofvannämnda varf8 två batterier uppförda,
hvardera af 12 grofva kanoner.

försvaret af själfva inloppet till staden åter hade vice
amiralen Olof Ströuistierna ordnat. Trots olyckan vid Dynekil
åtnjöt han fortfarande konungens förtroende. Personer, sora aldrig
gjorde svårigheter eller sågo sådana samt därjämte väl fullgjorde
sina plikter, stodo ju alltid väl hos Karl XII. Strömstierna
hade därför ock efter vice amiralen grefve Axel Lewenhaupt,
som ådragit sig konungens missnöje, blifvit kommenderande
amiral i Göteborg. Han hade äfven visat sig detta uppdrag värdig,
ty med stor energi och duglighet hade han gått i författning
om eskaderns ökande och förstärkande. Kort efter olyckan vid
Dynekil hade han nämligen åter börjat skaffa sig en
galer-eskader. Häri lyckades han dels genom att upptaga de i
nyssnämnda vik sänkta fartygen, med hvilka han förenade några
andra, som ej varit med vid Dynekil, nämligen galererna Bellona

1 Mörner till Karl XII den 1,, Generalguvernörernas skrifvelser.

’ Tordenskjöld till amiralitetet. Hothe, II, ». 161—62.

3 Tordenskjöld upp|jer endast det ena batteriets knnonantal, men om det

andra säger han iligeledu med omtrendt 12 svrcre kanoner besat.» Rothe, II, s.

184 Kar dock »12 og 16 svKre kanoner*. Honom har Garde följt. Törnqvist, s.

titi angifver ej kanonantalet vid någotdera batteriet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1891/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free