Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TORDENSKJÖLD OCH SVENSKARNE.
21
Det förstnämnda batteriet var det största och bestod af 14 st.
dels 18 <3, dels 24 S kanuner. Det låg på den rakt vester ut
från staden liggande ön Laholmen, som då genom en smal bro
var förenad med staden, men som (nu mera är en halfö. På
Laholmen låg äfven ett tnörsarebatteri.1 Det var uppfördt på
berget, som låg straxt ofvanför batteriet Carolus. Det synes dock
icke på långt när ha varit färdigt vid Tordenskjolds ankomst,
ty det fanns då i detsamma endast en 200 a mörsare, på hvilken
lavetten redan efter trenne skott gick sönder, hvadan det icke
vidare kunde ingripa i själfva striden. Men det var det enda
batteri, som fick ett bröstvärn, hvilket likväl med knapp nöd
hann blifva uppfördt före slaget. Enligt danska uppgifter har
det haft en sådan längd, att några hundra grenadierer kunde stå
bakom detsamma.8
På Strömstads »stengropiga torg» var batteriet Prins Karl
uppfördt till försvar för den södra hamnen, som dock endast är
tillgänglig för mindre fartyg. Det låg dock icke midt på torget
öller i den nuvarande parken, utan vid själfva hafsstranden, ty sä
långt ner gick torget pä denna tid.3 Detta batteri bestod af tre 18
TT eller 24 tt stycken. Batteriet Prinsessan Ulrika, som skulle
försvara den norra eller egentliga hamnen, bestod också endast af
tre kanoner, hvilka voro af samma storlek som Prins Karls.
Ehuru de tre svenska batterierna tillsammans endast hade
tjugo kanoner, var deras läge till hvarandra dock sådant, att de
kunde åstadkomma en fruktansvärd korseld till stadens och
hamnarnas försvar.
Om Giertta uppgjort planen för denna læfästning känner
jag icke, men säkert är, att det var genom hans energi,
förtänksamhet och duglighet, som den kom till utförande. Därför
vågar jag likväl icke påstå, att Giertta var ett militäriskt geni
eller en man af öfverlägsna militära talanger. Detta kunna ju
endast militärer afgöra.1 Att döma af ofvannämnda försvars-
1 Detta är väl det fjärde batteriet GierttB i Hirn bref omtalar.
1 Rothe, II «. 250 och 253. Danske Samlinger 1, 2, a. 253.
3 Se kartan öfver Strömstad* befästningar i Kongl. Krigsarkivet, utförd
1749, copierad 1756.
4 I sina bref, som äro affattade med beundransvärd enkelhet, talar han högst
Sällan oln sig själf, och då alltid med en blygsamhet och objektivitet, som viaar
att den berömde konungen, hans herre, äfven i detta afseende påtryckt honom sin
prägel. Denna förbchåilsamhet i fråga om honom själf gör det svårt att i detalj
få reda på hans görande och lätande samt utt tränga in i hans personlighet.
Dock framgår det ovedersägligen af tonen i och innehållet af hans bref, alt ban
var en man af god uppfostran och verklig bildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
