Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om tordenskjöld och svenskarne.
35
Som hans skepp låg ett irifleskud nær»1 batteriet Carolus, kunde
han från sin upphöjda plats tämligen noga taga detsamma i
skärskådande, och det så mycket lättare, som intet bröstvärn
skyddade detsamma. Efter sin egen utsago såg han de fallnas
kroppar eller stympade lemmar ligga »öfverallt omkring batteriet.»8
Gierttas eld kunde naturligtvis ej vara så ihållande eller sä
intensiv som Tordenskjolds; mot svenskarnas 20 kanoner hade
ju den senare att använda ett mångdubbelt större antal. IlaD
kunde äfven, när sa behöfdes, byta om kanoner, ty då den
ena bredsidans stycken blifvit allt för upphettade af det ideliga
skjutandet för att knnna begagnas, behöfde Tordenskjöld endast
lata sina skepp vända andra bredsidan till, för att få andra och
användbara kanoner. Dessa vändningar skedde med tillhjälp af
fastsatta kabeltåg, medelst hvilka besättningen halade fartyget
fram och tillbaka. Det är sannolikt, att mycket folk fallit för
svenskarnas kulor under dessa vändningar, men intet ögonvittne
bekräftar den sägen, som ännu 1742 gick i Strömstad, att en
svensk kanonkula pà en gång borttagit 60 danskar, i det
ögonblick dessa stodo och drogo på en spänd lina3 för att fä skeppet
att vända andra bredsidan till. Men om än Gierttas kanoner
voro fä, utmärkte de sig dock genom en långt större
träffsäkerhet än Tordenskjolds, tv de stodo ju pä fast mark. Fiendens
kulor däremot’ tyckas ofta gått för högt, ty genom det häftiga
skjutandet och den då och dä åter uppkommande brisen
försattes hans fartyg i en vaggande rörelse, hvilket måste menligt
inverka pa själfva riktandet af kanonerna.
Liksom under varpningen var Låland äfven nu mest af alla
fartygen utsatt för den fientliga elden, den ena kulan efter den
andra träffade dess skrof; dess tackling vardt mycket
sönderskjuten och dess däck blef liksom upplöjdt af de svenska
projektilerna. Tordenskjöld besvarade detta genom att med alla
sina till buds stående medel söka bringa batteriet till tystnad,
ty därmed ansåg han, att slaget skulle vara så godt som afgjordt.
Men hans väntan blef längre, än han från början kunnat
förmoda. Det var hans vana att uttrycka sig på ett drastiskt språk
’ Detta afstånd änger han i sitt bref till .Fredrik IV den s", 1717 Kuthe, II
s. 284; men i litt bref af den 21/j säger han att distansen rar »pä ti K skraoe»,
anf. st. s. 274.
1 Tordenskjöld till Fredrik IV den 1717, Rothe, II 8. 274.
■ Frviell, Berättelser .XXIX s 73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
