- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891 /
51

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om tordenskjöld och bven8karnk

51

och ödeläggelse!’ af Sveriges kuster blefvo ännu dyrare än
underhållet af en stark och väl utrustad armé. Såsom förhållandena
nu utvecklade sig, visade det sig nämligen snart, att man under det
nya statsskicket icke kunde leda försvaret med kraft och
duglighet hvarken mot Hyssland eller ens mot Danmark.

Under Karl XII:s tid hade Sveriges västkust med framgång
skyddats och försvarats af Mörner, Strömstierna och Giertta.
Den enda nämnvärda motgång svenskarne haft under dessa år
var slaget vid Dynekil.1 men mot detta kunde ju sättas tvänne
segrar. Men året 1719 vardt sä mycket sorgligare.’ Genom en
häpnadsväckande djärfhet och slughet förstod Tordenskjöld att
bemäktiga sig Marstrand och därmed på samma gång större delen
af den därstädes förlagda örlogseskadern. Det anfall mot
Göteborg, som Fredrik IV kort efter Karl XII:s död ville
åstadkomma, vardt visserligen aldrig företaget i den utsträckning
konungen tänkt sia det, men tre gånger visade sig Tordenskjöld
utanför nämnda stad. ehuru han endast de bägge sista gångerna
anföll densamma. Hans tredje och sista anfall egde rum natten
till den Med sina galerer och smàbatar smög han sig

obemärkt förbi Elfsborgs fästning, förnaglade kanonerna i ett
par af strandbatterierna samt uppbrände eller förstörde största
delen af galer-eskadern. Detta hade aldrig kunnat lyckas
honom, om ej svenskarne visat en så oförsvarlig försumlighet i
afseende på bevakningen, och dock hade fältmarskalken
Rensköld befallt vederbörande att dag och natt ha slupar ute för
att observera fienden, men denna befallning hade man ej brytt
sig om att iakttaga. Orsaken till, att den nya regeringen lät
Rensköld efterträda Mörner och vice-amiralen Örnstedt
Strömstierna, känner jag ej, kanske var det därför att de bägge
sistnämnda stått sa högt i Karl XII:s ynnest. De afskedade kände
bättre till trakten och förhållanden därstädes, än de, soin kommo
efter dem; de hade ju ock under flere år med framgång ledt
torsvarsantaltena på västkusten. Örnstedt borde väl tned sin
nyskapade galereskader kunnat haft sysselsättning i Stockholms
skärgård. Till råga på detta ombyte skulle Rensköld äfven

1 När ju lf skildrade detta slag, visste jag ej att n ag un karta fanns öfver
Dynekil. Jag har sedan lyckats duna en. Söder om det streck jag på denna
låtit draga låg StrömstiernaB eskader (jfr s. 20).

2 Detta års krigshändelser kan jag för utrymmets sknll endast i största
korthet omnämna, huru intressant :in detta skulle vara, ty flere ubegagnode källor
lör detsamma Unnas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1891/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free